Jag hade turen att hitta en förpackning persikobitar i frysen. I somras fick jag 180 persikor så det blev till och med över att frysa in. Alldeles otroligt god persikosmak på denna kaka. Som med annat man odlar själv blir det mycket godare än köpt. Fast extra lyxigt att ha egna persikor i Norrland! Så här såg det ut senaste sommaren!
Persikokaka 175 gr ca 35 minuter
100 g smör 3 ägg 1 1/2 dl socker 3 dl vetemjöl 1 tsk bakpulver 1 krm salt några droppar bittermandelolja 400 g frysta persikobitar
ev kokoschips
Serveras med mjukrörd vaniljglass
Smält smöret. Vispa ägg och socker pösigt. Blanda ihop mjöl, bakpulver och salt och rör ner det tillsammans med det avsvalnade smöret. Häll smeten i en form 20×30 cm fodrad med bakplåtspapper. Strö ev över kokoschips. Grädda i mitten av ugnen i ca 35 minuter. I mitten av formen blir kakan saftig, nästan som en kladdkaka. När den svalnat kan festen börja!
En uppfylld dröm är det att få skörda av sitt eget persikoträd. HÄR kan du läsa mer om det. Och i sommar hoppas jag att aprikosträdet också ska ge frukt. Lite nervös är jag för den smällkalla vintern. Jag har brukat täcka marken med isolering, där de står i växthuset, men det blev försenat i vinter då massor av snö stängde till och låset hade frusit. Men både persika och aprikos är tåliga för kyla, så jag hoppas på det bästa.
För två år sedan planterade jag persikoträdet ´Frost´ i växthuset. Att det går bra att odla persikor även här i norr visste jag, då min dotter (zon 5) haft persikoträd i många år och fått som mest 150 persikor. Men såå kul att nu få egna. Eftersom de mognar på trädet i motsats till de importerade blir de förstås godare och saftigare. Senare tillägg: Det har visat sig att jag inte alls fått sorten ´Frost´, utan detta är nog ´Riga´som mognar tidigare jämfört med dotterns träd. Lite syrligare frukter också, men otroligt goda ändå!
Persika är härdig och även aprikosen ´Hargrand´som jag planterade ifjol, men de blommar tidigt så blommorna fryser lätt bort. I växthuset (finns i zon 4-5) kan jag ha lite värme när de börjar blomma. När vi har trädgårdsvisning brukar jag visa persikoträdet och berätta om de vackra mörkrosa blommorna. Jag brukar säga att bara för att få se persikoblomning är det värt att ha ett växthus. Nu kan jag säga: – Bara för att få världens godaste persikor är det värt att ha ett växthus!
Frukterna sitter direkt på grenarna så de är svåra att plocka utan att det blir klämskador. De importerade plockas kartiga men jag väntar tills de är helt mogna. De klämda använder jag till persikomarmelad (blir så god med vaniljstång i) och hoppas att de bästa frukterna kan hålla några dagar till så att vi får fortsätta frossa! Jag får säga att det var en speciell känsla att plocka egna fina persikor för första gången och sätta tänderna i en!
Att odla persikor är inte svårare än att odla äpplen. Förutom att vi i norr behöver ett växthus om vi vill ha frukt varje år. Första vintern stod mitt träd utomhus på friland. När så växthuset var klart i början av juli planterade jag det på sin plats. I växthuset har vi 1 m djup sand och lägger 1 dm färskt gräsklipp två gånger per försommar. Jag håller gräsklippet fuktigt så ger det ifrån sig näring i lagom takt. Odling i sand ger bättre härdighet, vilket egentligen inte är nödvändigt för persikan, men ingen nackdel heller. Sanden ger mer värme än jord och persikan kommer ju från varma trakter. När min dotter satte sitt träd visste jag inte hur tåligt det var så jag beskar försiktigt. Med resultat att det försöker ta sig ut genom takluckorna! Mitt träd har jag klippt utan problem. Eftersom persika ger frukt bara på fjolårets skott är det viktigt att ta undan skott som inte kommer att ge frukt. Efter skörden är det lämpligt med beskärning, så jag återkommer med tips om det.
Fyra burkar marmelad blev det, så himmelskt god! Ljus och fin färg. Liknar nästan vaniljkräm. Tas fram vid högtidliga tillfällen…