Proffstips för din potatisodling.

Jag frågade Larsvikens potatis om sådant jag undrat över och fick snabbt ett svar. Inte alla företag som lägger tid på en sådan fråga. De säljer många sorters sättpotatis och jag hade träffat dem på någon mässa.

Nästan 4 hg var den största för några år sedan.

Jag hade hört att det blir stora potatisar men färre, om man har små sättpotatis. Potatisen på bilden är från det år vi satte små potatisar, fast det var också den rekordvarma sommaren och vi vattnade på bra. Larsviken svarade att vattning och skötsel under säsongen avgör hur stor potatisen blir. Och vattningen vid knölsättningen påverkar hur många potatisar det blir. Någon vecka efter att blasten har tittat upp ut jorden börjar knölsättningen, då de små potatisarna börjar bildas. Dessutom är vattning bra mot skorv – de svarta fläckarna potatisen ibland får. Antal ögon på potatisen avgör också hur många potatisar det blir, så stora sättpotatisar med fler ögon ger fler potatisar. Sedan är antalet potatisar att skörda beroende av potatissort. Jag fick också veta att det inte rekommenderas att dela stora sättpotatisar. Så då vet vi mer hur man gör för att få stor skörd. HÄR kan du läsa mer om Larsvikens råd.

Igår fick vi ner våra potatisar. Det har helt enkelt varit för kallt i jorden, så vi har väntat. Minst 8 grader ska det vara i jorden. Vi har 70 cm avstånd mellan raderna, både för att ha mycket jord att kupa upp, så det inte blir grönpotatis och för att slippa bladmögel som gynnas av fukt. Det blir luftigare med glesa rader. Man kan också tänka på att sätta raderna i den vanliga vindriktningen, så att det blåser genom odlingen. HÄR har jag tipsat mer om att motverka bladmögel. Och HÄR om höstskörden och lagringen. Vi har fortfarande fina potatisar kvar så kanske det räcker tills vi kan börja ta upp färskpotatis. ´Amandine´som vi odlar är god året runt. En riktig delikatesspotatis!

Sättpotatisen tog vi fram i värmen för 5 veckor sedan. Groddarna gör att potatisen kommer igång fortare.

Nyttiga kesoscones med mandelmjöl a´la LCHF. Goda och glutenfria!

När vi är hemma mer så här i coronatider blir det också mer bak. Jag hade infrusen keso (när jag får över åker den i frysen) och hittade ett bra recept. Näringsrikt och mättande. Prova du också!

Nyttiga goda glutenfria kesobröd

Kesoscones 12 stora bröd 175 grader i ca 15 minuter

1,5 dl mandelmjöl
3/4 dl fiberhusk
4 tsk bakpulver
2 krm salt
250 g keso
6 ägg

ev torkad frukt eller torkade bär

solrosfrön till topping

  • Blanda noggrant allt utom äggen i en skål .
  • Tillsätt äggen och rör tills allt är väl blandat.
  • Låt stå och svälla i 10 minuter eller över natten. Då har du snabbakat frukostbröd.
  • Rulla till 12 bollar ( skölj händerna under kallvattenkranen så kladdar det inte)
  • Doppa bollarna i solrosfrön
  • Grädda på en plåt med bakplåtspapper mitt i ugnen ca 15 minuter

Jag har gärna torkad frukt eller torkade bär (osockrade) i smeten så blir det en god smakbrytning. Som omväxling kan man också ta lite kanel. Så goda och näringsrika scones att det räcker med smör som pålägg.

Hoppas mina fina bergvallmo klarar flytten!

Denna sommar, när vi måste avstå en hel del aktiviteter på grund av coronasmittan, är vi många som passar på att fixa i trädgården. Just nu jobbar vi med att flytta allt från rabatten som går längs hela norrväggen på sommarstugan. Så många fina växter jag är rädd om. Därför startar vi innan det börjar växa så mycket. De plantor jag är mest rädd om är alla Bergvallmo, Meconopsis. De har trivts så bra i detta läge. Ovanliga sorter som man sällan ser handeln. Jag har drivit upp dem med frö från STA. Den ena vackrare än den andra.

Lila bergvallmo, Meconopsis grandis
Ovanlig färg på bergvallmon, det kan vara sorten ´Burgundy´
Bergvallmo ´Hensol Violet´
Liten och söt bergvallmo
Blå bergvallmo, den vanligaste färgen

Dessa bergvallmo har trivts så bra, både för att det blir lagom lite sol men ändå himmelsljus då inga träd har skuggat, och för sandbädden de växte i. Istället för jord, djupt med sand i grovlek 0-8 mm. Åkerstedts metod följer jag. Då blir det riktigt väldränerat runt rötterna. Vatten vill bergvallmona ha, men det får inte stå kvar, speciellt inte på hösten. Kyla gillar de, bara det inte blir för mycket fukt. I många år la jag på gräsklipp som gav näring och höll fukten. Sedan har jag fortsatt med att bara kasta ut pelleterad hönsgödsel. Knappast några ogräs tack vare sanden. Plantorna flyttas nu till några pallkragar med sand och en del till en annan plats i sandbädd. Förhoppningsvis ska de få komma i en ny skuggrabatt nästa år. Men många andra ska rymmas också, mina fina bladväxter. Så den får bli stor…

Enköpings parker i maj
Parasollblad, Astilboides tabularis i vårutspring

Parasollbladet är snyggt bara för sina meterstora ljusgröna blad. En enda planta har vuxit kopiöst, så jag kommer att dela den i minst tio bitar och kruka in en del och sälja. Har man hållit på många så blir det till slut för mycket av vissa växter. Ja om de trivs förstås. Rätt läge och rätt jord. Den rödtonande rodgersian ´Rotlaub´har också vuxit vansinnigt mycket. Den är en bra marktäckare precis som den söta hasselörten som har tagit sig bra inunder parasollbladet. Typisk att nu ska man måsta flytta allt. Men dessa tål det bara bra, värre är det med krolliljor, både vita, vinröda och en dyr orange sort. De klarar sig men torde protestera med att inte blomma i år. De räknas till de exklusiva men är härdiga och lättodlade. Och gillar skugga. Jag ska leta fram bilder så får det bli ett eget inlägg.

Hasselörtens blanka mörkgröna blad trivs i skuggan