Liten beskärningsskola del 3

Hur man lägger snitten och hur man tänker – för det måste man – får du se idag.

1. Lägg snittet ca 0,5 cm ovanför bladknoppen på en gren. För nära gör att knoppen torkar in. Låt snittet luta lite.

Klipp strax ovanför knoppen
Klipp strax ovanför knoppen

2. “Lämna inga rockhängare” hörde vi i Trädgårdskampens första avsnitt. Här kommer förklaringen: På bilden nedan har jag klippt precis mittemellan två knoppar. Ovanför kvarvarande knopp är nu några cm av kvisten kvar. Där har vi rockhängaren. Den delen kommer att torka in eftersom inga blad kan växa ut där längst upp. Bladen är ju det som gör att saven dras upp i växterna. Den torra stumpen ruttnar lätt och för in rötan i trädet.

Rockhängare
Rockhängare

3. När du tar bort en gren gäller att klippa/såga lagom nära – ingen stump här heller – men om man klipper/sågar för nära, sk flush-cut, och tar bort grenkragen och grenbarkåsen, klarar trädet inte att valla över/ täcka såret. Vid en flush-cut blir det öppet rätt in i stammen för rötsvampar och att valla över en rockhängare är inte heller möjligt, då måste ju trädet valla över ända från grenkragen eller i detta fall från närmaste knopp och ut på stumpen.

Grenbarkåsen en den veckade ytan i grenklykan
Grenbarkåsen är den veckade ytan i grenklykan

I grenkragen finns ämnen som fungerar som en skyddszon. Den ser ut som en randig ring runt grenfästet. Ofta är den också lite tjockare, det syns tydligare på päronträd. Försök att kapa precis utanför och klipp/såga så att snittet blir så gott som cirkelrunt. Tänk på att inte såga av grövre grenar än 5-10 cm. Mycket finns att säga om beskärning, så framöver får det väl bli ett till inlägg i ämnet.

Grenkragen
Grenkragen syns som en randig kant vid den vänstra grenens fäste

Goda groddar som alla kan odla

Inga fröer har jag sått än – det vet jag att många av er läsare har gjort, men jag har ändå groddar som växer för fullt. Det är något som alla kan odla – även de utan gröna fingrar. Just på vårvintern blir jag alltid så sugen på groddar. Och nu efter en mörk vinter behövs ju extra vitaminer.

Alfalfagroddar

Jag brukar grodda alfalfafrön och mungbönor, som finns i vanliga matbutiken på hälsokosthyllan. Men det finns många andra passande frön, HÄR kan du köpa på webben. Jag vet att min syster brukar grodda solrosfrön, det låter som en god idé, för på hösten har man ofta stora blomkorgar fulla med frö. Bara att spara till våren.

Det här behövs:

  • en 1-liters burk med vid öppning, gärna av ogenomskinlig plast så den inte släpper in ljus
  • en bit silduk eller tunt tyg som sätts över med ett gummiband
  • 1/2 dl alfalfafrö

Lägg fröna i burken och fäst tyget över. Skölj en gång och häll åter i några dl vatten. Låt fröna svälla i vattnet över natten. Skölj med ljummet vatten och ställ burken lutande i diskhon eller diskstället. Låt rinna av. Skölj gärna två gånger per dag men det går bra om man missar någon gång.

Efter 4-5 dagar är groddarna klara, då har de ökat i volym 10-20 gånger. Förvaras i kylskåp.

Beskärningsskolan del 3 kommer imorgon – jag har alldeles glömt att jag skulle ta bilder. Jag får skylla på att jag var på födelsedagskalas, hos min nu 32-årige son. Det blev fest på kladdkaka och goda kakor – som vanligt!

Ful bergenia blir till en ros

Det låter som trolleri, men bergenians blad går att använda till mycket. Även till att göra en ros och sätta i en oasisdekoration.

närbild bergeniaros (1 av 1)

I matkällaren har jag en hink men blad som jag plockade sent i höstas. På hösten har de en fin mörkröd färg. De hade frusit några omgångar, men klarar sig ändå som snitt. Här har jag klippt remsor från bladkanterna som är lite vågiga. Snurrat runt, runt, gjort några veck på varje varv och format en ros. Innan jag drog ihop med en ståltråd la jag emellan en bit floratejp, men har du inte det så går det med ett textilband.

Ros

Klipp av ståltråden men spara lite så att rosen har “ben” för att fästa i oasisen.