Fläskfilégryta Chop Suey

En god gryta efter ett nytt recept blev dagens middag. Det är inte alltid nya recept faller i smaken, men ibland hittar man ett guldkorn, som denna gång. Många ingredienser gjorde att det tog ganska lång tid, men alla grönsakerna och svampen gör ju rätten nyttig och billig.

Fläskfilégryta Chop Suey red

För 4 personer

400 g fläskytterfile´( den ger finare bitar än vanlig filé)
2 gula lökar
100 g vitkål eller rödkål
100 g burkchampinjoner i skivor
1 grön paprika
1 tsk riven ingefära
3 1/2 dl vatten
1 msk kalvfond
1-2 msk soja
salt och vitpeppar
maizenaredning
smör att steka i

Skiva lök, kål och paprika. Skär fläskytterfilén i tunna skivor, bryn i stekpanna, salta och peppra och lägg över i en gryta. Bryn grönsakerna och svampen och lägg i grytan. Tillsätt övriga ingredienser och koka under lock i ca 5 minuter. Tillsätt maizenaredning och låt koka några minuter till. Smaka av med soja och eventuellt mer salt och peppar. Gott att äta tillsammans med bulgur, tomater och avocado.

 

Liten beskärningsskola del 1

När jag såg på Trädgårdskampen förra veckan och de talade om beskärning, fick jag en impuls att göra en beskärningsskola. Några minuters förklaring räcker då inte långt – allt gick ju väldigt fort på Trädgårdskampen. Före trädgårdsutbildningen beskar jag mycket, och lyckades skapligt, men det är inte lätt. Jag hade läst mycket, men levande växter uppför sig inte alltid lika, så det viktigaste är att förstå principerna och tillämpa dem på olika sätt beroende på fall. Och sedan finns det olika åsikter även bland proffsen. Jag gör inte anspråk på en komplett beskärningsskola, men håll till godo. Har du egna tips – så är jag glad om du hör av dig!

Dessa råd gäller i första hand för fruktträd. Prydnadsträd behöver också beskärning men inte lika radikal, eftersom de grenarna inte behöver klara tyngden av stora frukter.

Beskärningstid: Det går att beskära om temperaturen inte är lägre än minus 10 grader. Vid stark kyla kan det bli krosskador av verktygen vilket resulterar i sår som läker dåligt. Alltså är det sällan läge för beskärning under februari här i norr. Hellre mars-april. I programmet rekommenderades febr-mars, men vi måste tänka på att Sverige är ett långt land med olika klimat. Vad typiskt – TV och tidningar glömmer att det finns trädgårdar i Norrland också!

Denna vårbeskärning har börjat att ifrågasättas alltmer. Den som har bara några träd att beskära kan välja den allra bästa tiden och om man väljer våren är det, enligt den finske pomologen Mats Blomqvist som odlar på samma breddgrader som här, bäst i maj när temperaturen är över 0 grader. Helt enkelt – beskär när du inte behöver handskar på händerna! Orsaken till detta är att svampar som kan infektera beskärningssåren med fruktträdskräfta sprids mindre i varmare temperatur.

Unga träd ska beskäras på våren, för att då stimuleras den vegetativa växtkraften, som ger många nya skott, men inte frukt. Det är så kul att fort få äpplen, men i stället ska trädet få lägga all kraft på att bygga upp sin krona under de första åren. I Trädgårdskampen nämndes JAS-beskärning med orden ”det är nästan aldrig fel”. Alltså sommarbeskärning i juli-augusti-september. Bara om träden behöver mer växtkraft till nya skott och grenar är vårbeskärningen bättre. Fördelen med sommarbeskärning är att träden är i full växt och fortare läker såren, dessutom kanaliseras växtkraften till fruktsättning inför nästa år. Plommon- och körsbärsträd ska enbart beskäras denna tid, även en del andra prydnadsträd, t ex lönn och björk som blöder vid vårbeskärning. Ibland sägs att man kan beskära efter att frukten har plockats, men här i norr tycker jag att det är bättre med JAS och allra helst i augusti. Är det kart på grenarna gör det inte så mycket, de kvarvarande frukterna mognar desto bättre och blir större. Och har man ett gammalt träd, brukar det ge frukt som räcker och blir över.

Fortsättning följer, med minst ett inlägg om beskärning i veckan.

Matkällarn på Kläppens Livs

En bra matkällare är guld värd. Med den går det att leva billigt och det spar också tid. Förra veckan köpte jag fina svenska Aromaäpplen och morötter till extrapris och den här veckan laddade jag med apelsiner och klementiner. När vi har egna vinteräpplen över håller sig de bästa sorterna,  t ex Lobo, till den här tiden.

Här ryms också fuchsior, dahlior, Afrikas blå lilja och fikonträdet för övervintring och en hel del syltburkar och saftflaskor. Ibland har vi haft besök av möss – fast det är länge sedan nu – men för säkerhet har vi kraftiga krokar i taket, där jag hänger kassar med sådant som de gärna ger sig på, ex mandelmassa, ost, smör…

Matkällarn är bra att ha

Det är praktiskt att ha ett lager av matvaror hemma, speciellt när man har en bit till affären. Svärsonen brukar säga: – Vi åker till “Kläppens Livs” om vi saknar något! Vi bor bakom en liten bergsknalle som kallas Kläppen och min dotter med familj bor bara någon km härifrån. Jag vet att min syster som bor i Lappland också brukar ha en hel del på reserv. Hon fick en gång kommentaren:” Ni skulle klara en mindre belägring”. Ja vad vet man, det kan i alla fall bli oväder, fel på bilen, orken tryter att fara och handla osv.

Några billiga knippen rosor står också i matkällaren tills köksbordets bukett behöver bytas ut. När jag köpt rosorna snittar jag dem snett och skalar av några cm längst ner. Ibland doppar jag dem också i kokande vatten innan de sätts i vasen med djupt varmt vatten 50-60 grader. Hållbarhetsmedel Chrysal tillsätter jag också, som håller vattnet rent och ger blommorna näring till att slå ut. Sedan åker vasen direkt till kalla källaren så de drar vatten bra och blir fräscha och fina tills de ska fram.

Imorgon kommer första delen i min lilla serie Beskärningsskolan. Vi ses!