Sedan jag såg snittblomman Ammi visnaga, tandpetarsilja, eller om det var Ammi majus, slöjsilja – de är rätt lika, har jag sökt frö. Nu är tandpetarsiljan hittad hos Thompson and Morgan och sådd inomhus så att det säkert ska bli sådana i trädgården denna sommar. Med sina vita spetslika blomflockar med lite grönt i liknar den hundkäx. Blir jättefin som utfyllnad i skira sommarbuketter.

Bladverket är dillikt och den ser lite vek ut, och är ofta krokig, men står ändå länge som snittblomma. Jag tycker det krokiga ger den där vildblommekänslan som passar i sommarbuketter. Den är släkt med dill och morot, men även den goda kryddväxten spansk körvel som den är rätt lik. HÄR kan du läsa om den.

När jag tänker efter så var det nog torkad tandpetarsilja som en försäljare trugade på oss när vi för många år sedan var i Marocko. Han sa att den var bra att peta tänderna med och så var den någon sorts medicinalväxt. Har för mig att han också sålde på oss något som var bra mot snarkning. Vi åkte också hem med påsar med pepparmynta och smårosor som blev gott te. Vi blev liksom tvungna att köpa sedan han bjudit på sådant te. Tandpetarsiljan kommer dock att få sin plats i vasen oavsett vad den kan bjuda på för nyttigheter.



Nu gör jag äntligen mina sista praktikveckor som ingår i utbildningen. Så ska jag bli klar nån gång. Eller blir man klar som florist? Det är väl som med musik, det går alltid att bli bättre, öva lite mer…