Oj, vad vi i klassen och Gabbis (fröken) jobbat för denna dag. Dekorerat, städat och donat.

Och jag fick ett samtal med prinsen vid min blomsterinstallation. Trevlig kille, om man får säga så? Naturlig, nästan som att stå och prata med min egen son. TVkameran rullade så vad vet man, kanske vi från Nordvik kommer med i Året med kungafamiljen!

Prinsen tyckte om symboliken i installationen där den ena delen med bara mossa, granris och vissnande växter fick symbolisera allt som dör och förmultnar för att bli fin jord, som sedan fröna från de vissna solrosorna kan gro i nästa vår, och ge upphov till de sprudlande blommorna i den andra delen. Livet återvänder alltid.

Då jag berättade att installationen var en beställning från Själevads församling och Kulturnatta, undrade prinsen hur jag skulle bära mig åt att transportera alltihopa. – I min Volvo, sa jag. Förutom granriset och de långa grenarna förstås. Och där i bilen ligger allt just nu i väntan på uppmontering. Mycket slit och lite ont i ryggen, men det kan det vara värt. Och med prinsens uppmuntrande “Lycka till”, ska det gå.

Många fler bilder från scendekoration mm kommer.

Tätt med inläggen nu?? ja, äntligen fungerar internet efter flera månaders krångel.

 

 

 

Idag kommer prinsen till Nordvik! Prins Carl Philip är beskyddare för Hushållningssälskapet som nu styr Nordvikskolan. Och då kommer han på studiebesök eller vad man ska kalla det. Hoppas han få någon glädje av det. Jag gissar en en sådan herre har stor risk att bli uttråkad av alla smilande personer.

Vi florister har jobbat hela onsdagen med blomsterutsmyckningar, så han borde känna sig välkommen till vårt “enkla slott”. Jag fortsätter idag att färdigställa min stora blomsterinstallation. Det är meningen att man ska få följa processen. Så skulle jag bli klar innan prinsen, med skolans styrelse, press och andra i släptåg, kommer, får jag rycka ur några blommor strax innan så jag har nåt att arbeta med.

Men jag har en hel del att göra, vattenfallet i bakgrunden lutar betänkligt, och alla oasisklossar med blommor har varit i kylen över natten. De ska tillbaka helst i ursprungligt skick. När jag arbetade med de vissna solrosorna igår, fick jag en tanke när jag såg alla frön i blommans botten, under allt visset.

Den här dekorationen speglar ju hur livet kommer tillbaka. Ena delen är uppbyggd med bara granris, mossa och vissna solrosor. Några löv ska det också bli. Det får vara symbol för när allt vissnar under hösten och så småningom förmultnar till fin jord, där fröna kan gro och växa. Den andra delen med blommor i knalliga färger är våren då allt liv kommer tillbaka igen.

Frågan är om jag ska kalla den för “Livet återvänder” eller “Mitt blomstrande kretslopp”?

Vad tycker du?

Förra veckan blev det vegetativ stil på floristutbildningen. I naturen finns mycket användbart och gratis material. Ellionor valde en stor skifferplatta som underlag, riktigt rustikt. Och fantastisk vacker blev hela dekorationen. Tänk vad bra den skulle göra sig i en hotellvestibul!

Marielle hittade en murken björkstam, skakade bara ur innehållet och fick ett läckert underlag. Inuti björkskalet sitter en oasis som hon stuckit växtmaterialet i. Och tänk vad bra den här skulle göra sig som begravningsdekoration, kompletterad med låga mörkröda rosor. För den som vill ha något extra men ändå jordnära. Lite svårt bara att hitta ett sådant här björkskal igen. De växer inte på trän brukar man säga om sådant som är sällsynt.

Passar det uttrycket inte här? Nähä…

I vegetativ stil placeras materialet så att det liknar hur just det materialet växer i naturen. En stor bas med flera utgångspunkter och rakt uppåt för det mesta, men grenar, kottar, murket trä ligger ju ofta ner och gräs kan hänga ner eller till och med vara knäckt. Lite skräp och vissna löv, ja till och med vissna blommor passar in. Men inte stora blommor, sådana finns inte i naturen.

Och dekorationen liknar ju ett litet landskap, då skulle en stor blomma vara i storlek som ett berg i förhållande till resten. Svamparna i Åsas söta dekoration är i “bergstorlek”, men visst är de läckra! Det så att man skulle vilja äta upp dem!

Här kommer ingen bild på vad jag har gjort, för det är inte klart på långa vägar. Riktigt stort blir det med vattenfall, höga grenar och en hop med granris som i det här fallet dekoreras med stora orange gerbera. Alltså inte ett renodlat vegetativt arbete. På onsdag måste det bli klart för på torsdag får vi fint främmande. Det är faktiskt prinsen som kommer, ja Carl Philip med följe besöker skolan. Så min dekoration får gott sällskap av massor av mer blommor.