Får man plocka bär på kyrkogården?

Ja faktiskt, det får man, och även frukt. Barnbarnen som besöker mormors grav ska kunna plocka sig lite smultron eller kanske ett päron, och även de vuxna förstås. När jag jobbade med design för Själevads Kyrkogård planerade jag den del som kallas gamla kyrkogården på temat ätligt och vackert. Jag tänkte på paradiset och de första människorna. I Bibeln står att när Gud designade Edens lustgård lät han träd växa upp som var ljuvliga att se på och goda att äta av.

Själevads Kyrkogård

Alla träd som planterades på gamla kyrkogården ger ätliga frukter på ena eller andra sättet. Fem äppelträd av olika sorter och ett päronträd av sorten ´Pepi´ som är extra härdigt,  har redan efter tre år börjat ge bra med frukt. Tre ullungrönnar, Sorbus ´Dodong´(som tyvärr blev två), ger ju ätliga bär, som lär vara mindre sura än vanliga rönnbär. De träden valde jag mest för den fina höstfärgen. HÄR kan du se den.

Blåbärstry Anja

Under finns en toppenbra marktäckande buske, blåbärstry, Lonicera caerulea var.kamtschatica ´Anja´ E. E står för Elitplanta och denna buske lever verkligen upp till namnet. Jag har skrivit om den här på bloggen flera gånger så nog är det en favorit. Vill du läsa mer så skriv in Anja i sökrutan så hittar du allt. När jag var på kyrkogården för några veckor sedan var de goda bären mogna, och massor fanns det. Men de hänger inunder så man ser dem inte så lätt. De blir 2,5 cm långa och bör vara riktigt mjuka för att vara mogna. Det syns att buskarna håller undan ogräset väldigt bra. Tänk bara på att busken blåtry ger svagt giftiga bär!

Blåbärstry bär Anja

Manchurisk valnöt, Juglans manchurica, ger ätliga nötter, fast trädet måste bli betydligt äldre först. Trädet får meterlånga blad och kallas Nordens palm. Lite anknytning till Edens lustgård, som tros ha legat i Mellanöstern. Där trivs palmer som vi vet.

Manchurisk valnöt

Under trädet har vi planterat en bra marktäckare som håller undan ogräset, den gulblommande Waldstenia, och smultron som nu mognar, hoppas bara att folk vågar plocka!

Smultron (2)

Ha,ha! Snuvat fåglarna på körsbären!

Vi har ett litet bigarråträd som börjar ge lite bär. Förra året hann fåglaran före oss, men i år ville vi själva ha de fina bären. Med ett 30-tal bär är det inte motiverat att skydda hela trädet, utan i stället gjorde vi små paket runt varje bärknippe med bitar av fiberduk, samma sort man har som skydd över trädgårdsland mot insekter. Den vita duken gör att fåglarna inte ser vad som finns inuti, och tappar intresset.

Lurat fåglarna på körsbär

Trädet såg riktigt konstigt ut, men oj vad goda bär, när de får mogna i fred. Vilken dröm att få egna bigarråer! Sorten heter ´Fryksås´ och har aldrig visat några vinterskador, men så växer den också på ett väldränerat läge. Den ska klara zon 4-5. Nästa år väntar jag mycket bär, så då blir det att dra fiberduk över hela trädet.

Bigarrå Fryksås (1)

Bären blev stora och fina – det märks att körsbär gillar regn varje dag. Ett bra alternativ för den som inte kan odla ´Fryksås´ är chokladkörsbär som är sötsyrliga och klarar minst zon 6. Busken har till och med klarat flera vintrar hos min syster som bor i Lappland nära Arvidsjaur. Chokladkörsbären har namnet från att de är så mörka. Choklad att doppa i får du fixa själv.

Gula rabatten

Jag är inte den som väljer att göra en rabatt i bara vitt, blått eller gult. Däremot är det rätt så mycket gul dominans i den rabatt jag nu visar lite ifrån. Min spireabuske jag köpte i Estland, Spiraea japonica ´Candlelight´, gillar jag för de gulgröna bladen som lyser upp hela sommaren. När de knallrosa blommorna kommer – som egentligen är för skrikiga mot bladen – matchas de av kandelabervivan i bakgrunden, så det blir ändå en helhet.

Spiraea japonica ´Candleligtht

Jag är osäker på vivans rätta namn men en Primula med blommorna som kransar runt stjälken grupperade i våningar är det i alla fall. Brokig kandelaberviva Primula x bullesiana står det på en fröpåse jag sparat, så det är kanske den. Men den liknar också en våningsviva. Fröar sig lagom och är lättskött, bara det inte blir för torrt i jorden.

Kandelaberviva

Om jag minns rätt så kom även denna oranga från samma frösådd. Här syns våningarna tydligt, fint, tycker jag. Den står lite längre bort i rabatten i anslutning till nästa gulbladiga buske. Rosa och orange fungerar ihop, bara det finns någon dominans så det inte blir plottrigt.

Kandelaberviva orange

Den gulbladiga busken är en smällspirea, Physocarpus opulifolius ´Dart´s Gold´, lättskött och tålig som alla smällspireor. Efter den har jag planterat en Canna ´Phasion´, bara för dess snygga blad. Den blommar med orange hög blomma men denna kalla sommar hinner den inte och lika så bra. Folk har trott det är en perenn och vill köpa en planta, men tyvärr. Jag har själv köpt den dyrt. Men till nästa år ska jag försöka beställa hem den. Och min egen ska jag försöka spara över vintern, precis som dahlia är den egentligen perenn, bara det att den inte tål våra vintrar. Smällspirean och kannan är mer gulgröna i verkligheten, bilden blev lite missvisande.

Canna ´Phasion´

Några små söta Allium caeruleum, azurlök, ger en läcker kontrast mot det gulgröna. Lökarna planteras på hösten och har klarat flera vintrar. Ganska mycket olika fanns i den gula rabatten och mycket mer än jag visat här, men rabatten är stor och det gulgröna håller samman den övre delen.