De svider men bara att klippa in

Den fina minikiwin visar verkligen att den är en lian. Tills jag hittar ett ställe där den kan få bre ut sig måste jag kapa bort mycket. Den har så otroligt vackra blad och har blommat massor i år. Insekter som pollinerade såg jag att det fanns, men ändå ramlar alla fruktämnen av. Än har jag inte fått några kiwi att smaka. De lär vara ännu godare än de stora vi köper. Någon läsare som vet vad det beror på? Till saken hör att min sort ´Dr Szymanowski´ är självfertil, så det ska inte behövas någon hansort.

Minikiwi med grönvitrosa blad

Bredvid minikiwin står rosorna och försöker få lite sol. Den mörkröda är en favorit – `Hope for Humanity´. Kanadensisk, rotäkta och härdig. HÄR kan du läsa tidigare inlägg om den. Bakom vid väggen blommar ´William Baffin´, den allra härdigaste klängrosen. Fin  den också och härdig till zon 6-7! Tänk vad mycket det finns som vi kan plantera här i norr! Jag ska försöka få hem `William Baffin´ i höst till BillaBlom. I så fall kommer den att finnas till salu från början av augusti. Och du vet väl att det går utmärkt att plantera på hösten!

Ros Hope for Humanity och Wiliam Baffin

Hållbara syrener i vas

Nu – ja först nu! blommar syrenerna fast det är veckan efter midsommar. En bukett på köksbordet hör till, men syrener slokar så lätt. Här får du några tips:

  • Plocka bort de flesta bladen för de dunstar vatten och kan stjälken inte dra upp tillräckligt slokar bladen.
  • Snitta stjälken snett och skala bort barken på nedersta decimetern.
  • Sätt kvistarna i djupt varmt vatten, ca 60 grader. Jag brukar ta det hetaste som finns i kranen och tillsätta en mugg vatten som jag kokat upp i mikron.

På detta sätt håller de i alla fall längre, men de dricker mycket vatten så kom ihåg att fylla på!

Visste du att det blir god saft av syrenklasar? Fast den blir inte lila utan rosa. HÄR finns receptet.

Syren i vas

 

Historien om järnvägshängapeln

Efter att jag för någon vecka sedan presenterade det vackra trädet järnvägshängapeln, fick jag mig en trevlig berättelse till livs. En Facebook-vän i södra Finland, Pia Swens berättade då så här: Den inplanterades här i Finland (under den Ryska-tiden). Den Ryska tsaren tyckte att stationshusen såg trista ut, så han bestämde att vid varje station skulle det planteras två dylika träd för att pryda upp ingången till stationen. Ännu idag 200 år senare kan man se dessa träd vid ur bruk tagna stationshus. Ett mycket vackert och härdigt träd som blir som ett jätteparasoll. Frukterna är ätbara och mycket goda som syltade. Mitt träd kommer att blomma om några dagar.

Järnvägshängapel hos Pia Swens i Finland
Bild: Pia Swens

För några vecka sedan skickade hon bilden på sitt fina träd i full blom och berättade att när det är dags för skörd klyver hon de mogna frukterna och kokar med syltsocker efter smak. Fryser in dem och de kan användas till allt.

Vilken rofylld bild och vilket fantastiskt vackert träd hon har! Jag bara måste leta upp en plats att plantera ett sådant träd!

Tack Pia för all information du delat med dig av!