Vindruvor och mycket annat gott växer visst i Norrland!

För första året får vi ganska mycket vindruvor. Förr kunde man väl aldrig tro att det skulle gå att odla vindruvor i Norrland! Men om vi väljer rätt sorter av olika växter så har vi inte så stora begränsningar som sörlänningar tycks tro. Min vinranka har blivit misskött i många år men är verkligen en överlevare. Den är planterad vid husväggen i bara grov sand, och det är bra, men gödslingen med gräsklipp har varit mycket sporadisk. Dessutom går dräneringen precis under och vatten har den sällan fått då den står vid vårt åretrunt-hus där jag inte hinner sköta trädgården. Ja, vi bor ju inte där mitt på sommaren heller. Vinrankor lär få väldigt långa rötter, det är väl det som har skett nu, så den klarar sig bra själv.

Vindruva Zilga

Sorten är den vanliga ´Zilga´som klarar minus 40 grader och den behöver inte odlas i ett växthus. Den smakar underbart! Sött och lite som blåbär! Tänk på att den vill ha jord med ganska lågt pH-värde och gärna grusig jord. PH kan man sänka med okalkad grov torv eller barrskogsjord. Ungefär som jorden till amerikanska buskblåbär, fast inte lika lågt pH. Alltså mindre mängd inblandning. HÄR kan du läsa om planteringen av buskblåbären.

Visst är det en härlig syn med en veranda inramad av vindruvor! Den här bilden kommer från ett hus i Salsåker.

Vindruvor i Salsåker

 

Mångsidiga kryddväxten isop – bra mot stress, ohyra, oknytt mm

I mitt kryddväxtland finns årets nykomling isop, Hyssopus officinalis, en doftande fjärilsdragare liksom många andra kryddväxter. När vi var på studieresa till Finland, förra helgen träffade vi Marie, praktikant i Aspegrens trädgård, där det fanns en avdelning med bibliska växter. Här kommer hennes tips om nutida och dåtida användning av isopen:
En kopp te lagad på bladen är lugnande och hjälper mot stress, bra att ta till när man kommer hem trött från jobbet.
Förr la man isop på golvet för att fräscha upp och höja stämningen. Isopen ansågs driva ut onda energier.
Man hängde isop på ytterdörren för att skydda mot ondska.
Av isop gjorde man också amuletter som skyddade mot häxor och troll.

Marie praktikant med isop

Isop lär också vara bra mot bubblig mage. Några blad i en köttgryta gör det lättare att smälta den kraftiga måltiden. Speciellt bra vid fet mat. På Fobos hemsida berättas också att isopen kan skydda mot bl a löss, sniglar och kålfjärilar. HÄR kan du läsa mer intressant på den sidan. Och sedan kan man förstås använda isopen som prydnadsväxt. Den kan växa som en låg häck runt kryddland eller trädgårdsland. Den klipps i så fall tidigt på våren. Den blommar fint i mörkblått och många fjärilar säger väl ingen nej till!

Goda och mindre goda plommon

Alla möjliga frukter mognar nu, så även de snygga plommonlika frukterna på perennen indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum. I Perennboken av Marie och Björn Hansson står att hela växten är giftig, men från flera källor har jag hört att frukten är ätlig, men ska smaka jäst. Ja jag är då inte hågad att smaka, men plantan är en verklig prydnad, fina blad också.

Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum
Indiskt fotblad, Podophyllum hexandrum

Jättegoda plommon får vi i mängder från vårt gamla Czarträd. Inte så tåligt träd, bara zon 4, men ack så goda plommon. Blålila skal och ett saftigt gulgrönt fruktkött som släpper från stenen. Jag äter massor varje dag.  Den finska sorten Sinikka ger också ganska många goda, söta plommon i år, fast de är små. Trädet är härdigt till zon 6 – det syns stor skillnad mot Czarträdet, som ändå har repat sig från ifjol,  då jag trodde att det var på väg att dö.

Sinikka blåplommon
Sinikka blåplommon

Har du något bra recept att rekommendera för allt vi inte hinner äta upp?