Proffstips för din potatisodling.

Jag frågade Larsvikens potatis om sådant jag undrat över och fick snabbt ett svar. Inte alla företag som lägger tid på en sådan fråga. De säljer många sorters sättpotatis och jag hade träffat dem på någon mässa.

Nästan 4 hg var den största för några år sedan.

Jag hade hört att det blir stora potatisar men färre, om man har små sättpotatis. Potatisen på bilden är från det år vi satte små potatisar, fast det var också den rekordvarma sommaren och vi vattnade på bra. Larsviken svarade att vattning och skötsel under säsongen avgör hur stor potatisen blir. Och vattningen vid knölsättningen påverkar hur många potatisar det blir. Någon vecka efter att blasten har tittat upp ut jorden börjar knölsättningen, då de små potatisarna börjar bildas. Dessutom är vattning bra mot skorv – de svarta fläckarna potatisen ibland får. Antal ögon på potatisen avgör också hur många potatisar det blir, så stora sättpotatisar med fler ögon ger fler potatisar. Sedan är antalet potatisar att skörda beroende av potatissort. Jag fick också veta att det inte rekommenderas att dela stora sättpotatisar. Så då vet vi mer hur man gör för att få stor skörd. HÄR kan du läsa mer om Larsvikens råd.

Igår fick vi ner våra potatisar. Det har helt enkelt varit för kallt i jorden, så vi har väntat. Minst 8 grader ska det vara i jorden. Vi har 70 cm avstånd mellan raderna, både för att ha mycket jord att kupa upp, så det inte blir grönpotatis och för att slippa bladmögel som gynnas av fukt. Det blir luftigare med glesa rader. Man kan också tänka på att sätta raderna i den vanliga vindriktningen, så att det blåser genom odlingen. HÄR har jag tipsat mer om att motverka bladmögel. Och HÄR om höstskörden och lagringen. Vi har fortfarande fina potatisar kvar så kanske det räcker tills vi kan börja ta upp färskpotatis. ´Amandine´som vi odlar är god året runt. En riktig delikatesspotatis!

Sättpotatisen tog vi fram i värmen för 5 veckor sedan. Groddarna gör att potatisen kommer igång fortare.

Beskärning av hallonhäcken ger fina bär.

Trädgårdshallonen kräver inte mycket jobb, men det viktigt är att klippa bort de grenar som gav bär ifjol. De sprider en svampsjukdom, hallonskottsjuka, som gör att barken på grenarna spricker upp nertill och det blir svårare att transportera vatten och näring till hela grenen. Således blir det sämre skörd.

Röda hallon fr Finland ´Muskoka´ eller ´Maurin makea´

Svampangreppen syns först som lilabruna fläckar på de nya skotten och sprider sig mellan grenarna. Därför borde jag ha rensat bort de gamla grenarna ifjol så fort bären var plockade. Så långt ner det går ska de klippas. Men vad då – alltid finns det något annat man ska göra. Ofta åker vi också på utlandssemester på hösten så det finns mycket att fixa innan. Jag har en hallonhäck både hemma i Överbilla och en liten på sommarstugetomten. Den senare har jag inte hunnit med än, men så är den risig!

Den här risiga hallonhäcken behöver verkligen beskärning!

När alla gamla grenar är borta är det ändå oftast för många skott kvar, av det som växte fram ifjol. Så då blev det mer att klippa. Per längdmeter ska det inte vara mer än 10-12 skott. Riktigt glest ser du på nedre bilden. Men det innebär att alla bären får sol och blir sötare, och hallonskottsjukan får svårare att utvecklas i ett luftigt bestånd. Regn och dagg torkar upp fortare. Min häck är egentligen för bred, så var det inte från början utan det kommer hela tiden upp nya hallonskott på sidorna och så ids man inte ta bort dem.

Färdigbeskuren hallonhäck
Härligt att plocka in färska hallon och att sedan ha i frysen hela vintern!

Med blomning som en dröm och smaken sen! Av egna persikor och aprikoser!

Jag kikade på de tjocka knopparna varje dag och dan efter mitt inlägg HÄR kom värmen och knopparna började slå ut. Tänk att så ett litet persikoträd kan bära så många blommor! Vackert blommande träd finns, ja. Men med så underbart goda frukter dessutom kan det inte finnas många.

Aprikosträdet har färre blommor, men det är något år yngre. Faktiskt doftar blommorna riktigt gott, speciellt på kvällen. Sorten heter ´Hargrand´och ska klara 40 minus! Persikoträdet ´Frost´är också härdigt. Det syns inga som helst vinterskador på mina träd här i zon 4-5.

Jag pollinerar varenda dag med en liten pensel, men aprikosblommorna är en gåta. Rätt många blommor ramlar helt sonika av, fast jag varit noga med pollineringen. Jag skar itu en sådan blomma, för jag kunde inte se någon pistill. Nu sitter ändå några blommor kvar, så jag hoppas få smaka egna aprikoser för första gången.

Titta noga på persikoblommorna så där finns en smal grön pistill.

Här kommer ett svep bilder från när knopparna började slå ut och fram tills nu. Bilder på persikoblom kan det inte bli för mycket av, tycker jag!

Blommorna och pollenet tål inte lägre än +5, och fast jag haft elementet på har det blivit för kallt i växthuset , där träden växer. Fast kanske inte så lång stund med kallt varje natt. Man får leva på hoppet. Om någon vecka när blommorna tappat kronbladen ser jag hur det gick.