Skydda träden mot sork. 4 tips!

Innan snön kommer är det viktigt att sätta gnagskydd på träden. Jag har hört att det är sorkår söderut, men inte märkt något än här i trakterna. Men man vet aldrig vilket år de slår till. Äldre träd med grov bark brukar sorken inte ge sig på men jag är rädd om mitt stora äppelträd med 22 inympade sorter och även det stora päronträdet, så jag fortsätter att skydda även dem. Till så grova stammar tar jag takpapp eller liknande. Annars gillar jag de svarta nätskydden av plast som är lätta att sätta på. Som ett långt rör öppet på ena långsidan. Mjukare också än de vanliga spiralerna man ska snurra fast. De är hårda och bryts lätt av efter några års användning. För att täta riktigt drar jag runt gnagskyddet med en bindetråd och lägger lite grov sand allra längst ner mot marken så det sluter riktigt tätt.

Lite grov sand tätar runt gangskyddet så inte sorken kommer åt.

Ett annat tips är att trampa ihop snön runt träden då och då under vintern, så att sorkarna inte kan kila runt under snötäcket. Och att hålla undan högt gräs i närheten av träden. Redan nu förstås. Sorken trivs bäst på sådana ställen. Helst hålla undan längre än så. Lättare sagt än gjort att hålla bort sork om man har stora ytor som vi och bor nära ängsmark och skog och igenvuxna diken. Då är det ändå tryggt med gnagskydd. Så jag har satt på nästan alla mina träd. Rätt många skulle jag säga…ca 20 st på tomtens övre del, 14 på mellandelen och kring 20 till på nedre delen. Kommer just på att jag glömt persikoträdet och aprikosträdet i växthuset, för tänk om en sork skulle ta sig in där! Ut och fixa!

Inte vill jag att sorken ska knapra i sig barken på mitt fina persikoträd Frost´, så jag måste på med gnagskyddet!

Tilläggas ska att en hel del av alla 54 + -träden är små äppelträd på tillväxt, varav en del ska säljas, men jag ska också göra en äppelhäck, en äppelportal, äppelspalje’ och några spindelträd. Äntligen är planerna klara så jag kan gå till verket nästa år.

Superlimpan som är supernyttig och supergod!

Jag lovade att lägga ut receptet på superlimpan jag provade. Om den blev god. Och den höll vad den lovade. Det är så praktiskt att ha mina bästa recept på bloggen så hittar jag dem själv också. Så här kommer det! Bra också att den är glutenfri, så kan jag bjuda alla i familjen. I receptet la jag till torkade aprikoser för att få en smakbrytning, och det blev jättegott. Man kan ju variera efter vad man har. Frön och nötter går också att blanda ner. I den här tappningen blev limpan i varje fall väldigt saftig och god så jag kommer att baka den många gånger. Med så här nyttiga ingredienser kan man unna sig många mackor.

Superlimpa (grundrecept från Tidningen Land) 180 grader i ca 50 minuter

Glutenfri superlimpa
  • 7 dl havregryn
  • 2 tsk bikarbonat
  • 1 tsk salt
  • 100 g råriven potatis
  • 100 g råriven morot
  • 2 ägg
  • 350 g naturell kvarg
  • hackad torkad frukt, ex aprikoser

Mixa havregrynen till ett mjöl ( detta hoppade jag över i farten och resultatet blev bra ändå). Blanda i bikarbonat, salt, potatis och morot. Vispa upp äggen och blanda ner tillsammans med kvarg. Lättast med elvisp.

Idel nyttiga ingredienser I superlimpan

Häll smeten i form med bakplåtspapper (10 x 25 cm) och toppa med havregryn, solroskärnor eller pumpakärnor.

Grädda längst ner i ugnen i ca 50 minuter. Prova med en sticka eller termometer till 98 grader.

Sanningen att säga hade äggklockan stannat när jag kom in efter trädgårdsjobb, så det blev längre än 50 minuter.

Nästa bak ska jag prova att byta ut aprikoserna mot torkade äpplen och kanel. Och sen ska jag prova att göra en jullimpa med röda och gröna tillsatser. Hembakat är toppen, speciellt när det går fort, liksom denna limpa.

3 enkla tips på hur du undviker fruktmögel. Redan nu påverkar du nästa års skörd!

Frukt som man inte hinner eller vill ta vara på behöver ändå tas bort. I år hann vi inte ta vara på alla äpplen och plommon men det är inte bra att de ligger kvar på marken eller hänger i trädet. Ibland ser man svarta frukter, kallade fruktmumier, som hänger kvar hela vintern. Både de och och dåliga frukter på marken sprider gul monilia, fruktmögel. I första skedet blir det ljusgula sporprickar på skalet, ofta i cirklar. Får dessa frukter vara kvar tills nästa år sprids svampsporerna till de nya frukterna.

Fruktmögel på plommonen sprider sig om de sitter för tätt
  1. Alla angripna frukter måste tas bort under hösten, men får inte läggas i komposten, bara de friska. Soptunnan är bättre i detta fall.
  2. Gallra kartarna på försommaren så att de färdiga frukterna inte kommer att nudda varann, för annars förs smittan över från frukt till frukt.
  3. Fruktmöglet kommer in i frukten via hål i skalet, från exempelvis fågelhack, getinggnag och via skorvfläckar som spricker upp. Att stoppa getingarna torde vara omöjligt, lite lättare att skrämma fåglarna. Skorv som börjar som svarta fläckar i skalet kan man motverka med beskärning så att trädet är glest och torkar upp efter regn.
Vilken lycka att få plocka in fina äpplen på hösten. Denna sort heter Lobo, ett hållbart och sött äpple. Kan angripas av skorv, men inte så mycket här i norr.

En hel del är det att tänka på för att få fina frukter, men jag tycker i alla fall att frukt- och bärodling är lättsammare än grönsaksodling. Det märks på alla sorter jag har, ett 30-tal olika inympade äppelsorter – ska räkna nån gång – 2 sorters päron, 5 sorters plommon, 4 sorters körsbär, aronia, 4 sorters bärhäggmispel, 3 sorters blåbärstry, 2 sorters havtorn, flera hallonsorter, björnbär, tayberry, buskblåbär, jordgubbar, jordgubbshallon, åkerbär, gröna, vita, röda, svarta vinbär, taggfria krusbär, fläder, och kanske var det nån mer. Ska bara tilläggas att allt detta inte gett frukt än, då en del är nyplanterat eller bara något år. Men det kommer så småningom utan alltför mycket ansträngning.