Superlimpan som är supernyttig och supergod!

Den 4 november, 20197 november, 2019 Av Monica Söderströmi Ätligt, Lätt och snabbt, Nyttigare, RECEPT, TRÄDGÅRDEN3 kommentarer

Jag lovade att lägga ut receptet på superlimpan jag provade. Om den blev god. Och den höll vad den lovade. Det är så praktiskt att ha mina bästa recept på bloggen så hittar jag dem själv också. Så här kommer det! Bra också att den är glutenfri, så kan jag bjuda alla i familjen. I receptet la jag till torkade aprikoser för att få en smakbrytning, och det blev jättegott. Man kan ju variera efter vad man har. Frön och nötter går också att blanda ner. I den här tappningen blev limpan i varje fall väldigt saftig och god så jag kommer att baka den många gånger. Med så här nyttiga ingredienser kan man unna sig många mackor.

Superlimpa (grundrecept från Tidningen Land) 180 grader i ca 50 minuter

7 dl havregryn
2 tsk bikarbonat
1 tsk salt
100 g råriven potatis
100 g råriven morot
2 ägg
350 g naturell kvarg
hackad torkad frukt, ex aprikoser

Mixa havregrynen till ett mjöl ( detta hoppade jag över i farten och resultatet blev bra ändå). Blanda i bikarbonat, salt, potatis och morot. Vispa upp äggen och blanda ner tillsammans med kvarg. Lättast med elvisp.

Häll smeten i form med bakplåtspapper (10 x 25 cm) och toppa med havregryn, solroskärnor eller pumpakärnor.

Grädda längst ner i ugnen i ca 50 minuter. Prova med en sticka eller termometer till 98 grader.

Sanningen att säga hade äggklockan stannat när jag kom in efter trädgårdsjobb, så det blev längre än 50 minuter.

Nästa bak ska jag prova att byta ut aprikoserna mot torkade äpplen och kanel. Och sen ska jag prova att göra en jullimpa med röda och gröna tillsatser. Hembakat är toppen, speciellt när det går fort, liksom denna limpa.

3 enkla tips på hur du undviker fruktmögel. Redan nu påverkar du nästa års skörd!

Den 21 oktober, 201923 oktober, 2019 Av Monica Söderströmi Ätligt, Ohyra och andra kryp, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN

Frukt som man inte hinner eller vill ta vara på behöver ändå tas bort. I år hann vi inte ta vara på alla äpplen och plommon men det är inte bra att de ligger kvar på marken eller hänger i trädet. Ibland ser man svarta frukter, kallade fruktmumier, som hänger kvar hela vintern. Både de och och dåliga frukter på marken sprider gul monilia, fruktmögel. I första skedet blir det ljusgula sporprickar på skalet, ofta i cirklar. Får dessa frukter vara kvar tills nästa år sprids svampsporerna till de nya frukterna.

Fruktmögel på plommonen sprider sig om de sitter för tätt

Alla angripna frukter måste tas bort under hösten, men får inte läggas i komposten, bara de friska. Soptunnan är bättre i detta fall.
Gallra kartarna på försommaren så att de färdiga frukterna inte kommer att nudda varann, för annars förs smittan över från frukt till frukt.
Fruktmöglet kommer in i frukten via hål i skalet, från exempelvis fågelhack, getinggnag och via skorvfläckar som spricker upp. Att stoppa getingarna torde vara omöjligt, lite lättare att skrämma fåglarna. Skorv som börjar som svarta fläckar i skalet kan man motverka med beskärning så att trädet är glest och torkar upp efter regn.

Vilken lycka att få plocka in fina äpplen på hösten. Denna sort heter Lobo, ett hållbart och sött äpple. Kan angripas av skorv, men inte så mycket här i norr.

En hel del är det att tänka på för att få fina frukter, men jag tycker i alla fall att frukt- och bärodling är lättsammare än grönsaksodling. Det märks på alla sorter jag har, ett 30-tal olika inympade äppelsorter – ska räkna nån gång – 2 sorters päron, 5 sorters plommon, 4 sorters körsbär, aronia, 4 sorters bärhäggmispel, 3 sorters blåbärstry, 2 sorters havtorn, flera hallonsorter, björnbär, tayberry, buskblåbär, jordgubbar, jordgubbshallon, åkerbär, gröna, vita, röda, svarta vinbär, taggfria krusbär, fläder, och kanske var det nån mer. Ska bara tilläggas att allt detta inte gett frukt än, då en del är nyplanterat eller bara något år. Men det kommer så småningom utan alltför mycket ansträngning.

Odla bondbönor och potatis – varför och vad som lyckades och inte lyckades.

Den 17 oktober, 201918 oktober, 2019 Av Monica Söderströmi Ätligt, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

I år slog jag på stort och köpte ett helt kilo bondbönsfrön att så ut. Bondbönor är ju så goda och lättodlade. De lär trivas med potatis så jag testade att sätta en böna mellan varje potatis. Med ett vinterförråd av potatis och bondbönor skulle man faktiskt kunna vara nästan självförsörjande. Bönornas protein kompletterar potatisen så det vore en nyttig kost.

Bondbönor och potatis odlade tillsammans

Bondbönor producerar själva sin växtnäring med hjälp av kvävefixerande knölar på rötterna. Jag antar att det kommer även potatisen till del. Och sedan blir jorden boostad inför nästa år.

Små kvävefixerande knölar på bondbönans rötter fixar själva sin näring och förbättrar samtidigt jorden.

Av detta första test har jag lärt mig en del. Bondbönor gillar att bli kupade liksom man gör med potatis visste jag, men problemet var att när potatisen skulle kupas första gången hade en del bondbönor inte kommit upp eller bara lite, så de blev kvävda. Av det lärde jag mig att blötlägga fröna eller förgro före plantering och att vattna i fåran så de blir snabbare i starten. Alltnog, vi fick ändå en ganska stor skörd, jag satte också en del frön på egen plats. Jag kommer helt klart att fortsätta odla bondbönor. De är så goda och inte lätt att få tag på att köpa. Men i vinter ska jag festa på bondbönsgröt. Låter inte så gott men är det. Bara att mosa ihop kokade bondbönor och potatis. Oj, vad jag ska må gott av den maten!

Bondbönsgröt : en läcker mix av potatis och bondbönor.

Vid skörden undvek jag att dra upp bondbönsplantorna och la jord över de sönderklippta stjälkarna så näringen får sparas i jorden. Till och med en del av de spritade baljorna fick återgå. Får se hur mycket som förmultnat till våren.