Julblommor 3: Så håller sig hyacintbuketten längre och doftar som mest eller minst

Hyacint i kruka är julens blomma helt klart, så att ta steget till buketten är inte långt. Tillsammans med silketall blir det en härlig vinterbukett. Jag fick tag i så fina ljus- och mörklila sorter, inte behöver allt vara rött den här tiden!

Snitthyacinter med silketall
Snitthyacinter med silketall

Alla lökväxter drar iväg om de får för mycket vatten, så även hyacint. Därför snittade jag inte stjälkarna alls när jag kom hem med blommorna. Lökväxter kan dra vatten ganska bra ändå. Och ha bara 5 cm med vatten i botten så kan de inte suga åt sig så mycket. Några av blommorna verkade slå ut dåligt så dem gav jag ett snitt efter några dagar. Man får helt enkelt hålla lite koll. På de flesta snittblommor ska man göra ett snett snitt för att de ska suga vatten bra, men lökväxter skär man bara rakt av. Att byta vatten varannan dag är alltid bra, annars bildas bakterier i vattnet som förkortar livslängden. Och om du ställer blommorna svalt nattetid håller de längre. Eller kanske på dagen istället, för dig som jobbar dagtid.

Julmys med hyacinter i vas
Julmys med hyacinter i vas

En del tål inte doften, då väljer man vita hyacinter och vill man frossa i hyacintdoft väljer man blå. Ibland finns det också en doftmarkering på förpackningen. Hyacinter växer vilt i Turkiet och Syrien, där de blommar på våren, precis vad de gör även här på friland.  Du gräver bara ner lökarna på hösten på samma sätt som andra lökar. De brukar klara vintern men blommar som finast första året. Så här blommade det i Holland när jag var där med floristklassen.

Läckra färger på hyacinterna i Keukenhof, Holland
Läckra färger på hyacinterna i Keukenhof, Holland

 

Ny trevlig trädgårdsbok

Trädgårdsmästarens anteckningar av André Strömqvist, Norstedts förlag, visar sig vara en riktig mysig trädgårdsbok. Vi får följa Andrés berättelser från hans trädgårdsår. Han kallar sig “trädgårdsmissbrukare” lite på skämt. Vi är många som får läsa och känna igen oss! Han lyckas förmedla den där må gott-känslan vi trädgårdsnördar känner av att hålla på med växter. Fast hela trädgårdsåret kommer med är det ingen stereotyp med göra-listor för varje månad, som jag är så trött på. Ofta är sådana listor fantasilösa med självklara punkter, som att nu är det dags att beställa frön, städa växthuset etc. Nej jag är så trött på sådana böcker och artiklar. Utan pekpinnar och måsten kan man hitta många bra tips bland det som Andre´ gör under året. Även recept – sirapen på citronverbena och mynta måste jag bara prova!

13069326_o_1

Ett kapitel jag särskilt rekommenderar är “Livet börjar med döden”. Om hur livet bryts ner i komposten och återvänder med full kraft då frön kan gro i den näringsrika färdiga komposten. Han anser att vi mår bra av att ha kontakt med marken som ger oss mat och ger nytt liv när den tar hand om våra döda kroppar. Naturens kretslopp är förutsättningen för livet. Och med mig tar jag hans tips för att få kejsarkronan att blomma – vattna med utspädd urin tre gånger per sommar. Det är kretslopp om något!

Nykomlingar i min trädgård!

I höst har jag påbörjat en pionträdgård. Allt startade med att jag skrev en artikel om en fantastisk pionträdgård, och sedan var jag fast! HÄR kan du skaffa tidningen. Där finns alla odlingsråd du behöver och många bilder. Är tidningen svår att få tag på nu, testa med biblioteket. Jag gick med i Svenska Pionsällskapet, beställde pionrötter och i höst har jag grävt ner dem. I februari (för leverans till hösten) går det åter att beställa från sällskapets lista. Det blir svårt att motstå och varför skulle jag det! Är det inget värre man unnar sig, så är det ingen fara. Och pioner står sig, långlivade och lättskötta och de flesta är väldigt härdiga. Inte blir det många kronor per år om man slår ut det! Luktpioner är de vanligaste, men ovanliga varianter av dem finns också, som Paeonia lactiflora, ´Etched Salmon´,  en av mina nya. Den är tidig/medeltidigt blommande, 90 cm hög och med starka stjälkar. Mörk laxrosa med ljusare kanter och ett silverskimmer. Informationen säger också: en av de bäst betalda snittpionerna,  och den har vunnit flera pris. Visst låter det som att den ska bli något extra!

Luktpion ´Etched Salmon´ Bild: Warmerdam paeonia
Luktpion ´Etched Salmon´ Bild: Warmerdam Paeonia

Från Warmerdam i Holland beställer pionsällskapet rötterna som under hösten skickas ut över hela Sverige. Du som blir sugen kan gå in på deras sida HÄR. På BillaBlom får vi hem många olika pionrötter i mars/april och kommer då att ha öppet vissa dagar i trädgårdsboden för den som vill. Även ett stort sortiment av andra barrotade perenner till bra priser kommer det att finnas. Den underbara gula ´Bartzella´ tog slut i våras, och kvar åt mig blev bara den minsta stackaren. Inför nästa år har vi beställt så fler kan få chansen till en gul pion. Lustigt – gula blommor är sällan populära, men som pioner är de eftertraktade!

Itoh-hybrid ´Bartzella´ Bild: Leena Liljestrand
Itoh-hybrid ´Bartzella´ Bild: Leena Liljestrand

Itoh-hybrider är alldeles extra fina pioner. Då det är en korsning med buskpion får de jätteblommor och fina blad. Att de är härdiga ända till zon 6, gör dem oemotståndliga. En ´Julia Rose´, som skiftar i flera rosa nyanser, fick jag ner i höstas, och hoppas på tur, att åtminstone få se en enda blomma på den till sommarn. Så här fin Itoh ´Cora Louise´ finns hos Leena Liljestrand i Mariestad, sällskapets entusiastiska ordförande. Dit skulle man få komma i pionblomningen, hon har vansinnigt mycket pioner!

Itoh-hybrid ´Cora Louise´
Itoh-hybrid ´Cora Louise´ Bild: Leena Liljestrand

Inte alla pioner är dubbla som de gammaldags. De skålformade blommorna på hybriden ´May Lilac´ är bland de första att slå ut. Den ovanliga ljusa lavendelfärgen ser jag fram emot. Den ska också ha stora ljusgröna rundade blad.

Hybridpion ´May Lilac´
Hybridpion ´May Lilac´ Bild: Leena Liljestrand

Turkisk pion, Paeonia peregrina, växer vilt i Italien, Balkan och Turkiet. Små blommor men fina. Den trivs även här liksom en del andra arter av vildpioner. De blommar tidigt och vill inte ha så lerig och tung jord som våra vanliga luktpioner. Sandig jord är bäst. Man har gjort många korsningar med vildpioner och så fått hybridpioner. Härdig till minst zon 5 är den liksom övriga i inlägget.

Turkisk pion Bild: Warmerdam Peonies
Turkisk pion Bild: Warmerdam Paeoni

HÄR kan du läsa mer och se fler fina pioner.