Många tips för användning av aroniabär!

I dotterns trädgård finns massor av aronia. Snabbplockade är de och dubbelt så nyttiga som blåbär, så jag måste bara prova om det går att göra något gott av dem. Iförrgår gjorde jag en liten sats marmelad med lika delar mosade aronia och jordgubbar. Väldigt gott och fin färg, men tyvärr finns det så lite jordgubbar i min frys, så jag får hitta på något annat. När jag var på Nordvik sist fick jag tips av en annan kursdeltagare om att aronia är gott till rårörd saft. Så jag gjorde ett litet test med samma tillvägagångssätt som min bästa svartvinbärssaft. HÄR finns receptet till svartvinbärssaften.

TILLÄGG: Jag ser att detta inlägg är populärt så här kommer en länk till 3 nya recept. Klicka HÄR.

Aronia o citronsaft

Aroniasaften blev riktigt god, en anings beska känns fortfarande från bären, men som måltidsdryck är den toppen.

Receptet:
Ta fram en rostfri kittel eller skål och lägg i 1 liter aroniabär, 1/2 skivad citron (välskrubbad och helst eko), och 2 tsk citronsyra. Häll över 2 l kokande vatten och låt stå svalt i 3 dygn. Sila genom ett durkslag (går lätt och fort då bären inte är mosade) och rör ner 2 dl socker och konserveringsmedel om du inte fryser saften.

Igår fick jag fler tips när jag träffade massor av trädgårdsfolk på ett möte med Höga Kusten Fritidsodlare. Margas recept är också värt att prova. Här kommer det:
1 kg mixade mosade aroniabär (som varit frysta) blandas med 6 dl vatten och får dra i 2 dygn. Rör om ibland. Sila och frys in. Det blir ca 0,75 l råsaft. Ta fram och drick råsaften som den är – rena hälsobomben, eller sockra och späd med vatten.

Flera tips: Blanda aronia med äpple eller rabarber till sylt eller saft.

Ja nu ska väl inte bären måsta hänga kvar tills fåglarna tar dem eller de ramlar ner!

Höstens lysande avskedsuppvisning

Spieaea CandlelightFast jag tycker bäst om våren skulle jag inte vilja avstå hösten. Det är så mysigt att sitta inne i stugan och elda i täljstenskaminen, och tänk vilka lysande dagar med alla höstfärger! Den lilla spirean ´Candlelight´ som är limegrön hela sommaren tar ett sista tag före vintern. Med de bruna fröställningarna är den användbar i dekorationer. HÄR kan du se en bordsdekoration där jag har använt spirean.

Den vingade benveden, Euonymus alatus, vill inte vara sämre den och börjar byta färg till lysande cerise. Sällskapet bakom är smällspirea, Physocarpus opulifolius, ´Dart´s Gold´ och den mörkröda heter ´Summer Wine´. Under sommaren är ´Dart´s Gold´ lika limegrön som spirean brukar vara, men mörknar lite under hösten.

Vingad benved , smällspirea Dart´s Gold och Summer Wine

Euonymus alatus ´Compactus

Benveden med sortnamnet ´Compactus´ är ny hos mig för i år. Den har större blad än den vanliga, blanka och mörkgröna under sommaren, och busken blir bara meterhög med täta grenar. Den uppges härdig till zon 4, men håller klimatförändingen i sig ska den klara sig även här på norrsidan i Nordingrå.

Ett av mina favoritträd är ullungrönnen, Sorbus ´Dodong´, inte bara för den magnifika höstfärgen utan för sommarens blanka mörkgröna blad som ger lite exotisk känsla. Men så kommer den ursprungligen från Asien.

Ullungrönn ´Dodong´

Klicka HÄR så får du en förklaring till varför det blir höstfärger. På engelska, men om du högerklickar och väljer “Translate to English” kan du sedan klicka för svenska. Annars är det värt att titta på sidan bara för bilden. Den överträffar då mina stackars höstfärger!

 

Odlingen av marshmallows har lyckats – nu blir det till att koka!

Läkemalvan, Althaea officinalis, även kallad Marschmallow på engelska, lockade mig just för att få testa att göra marshmallows som förr. Det kan ju vara hur äckligt som helst, men jag måste bara pröva. Hittills har jag hittat ett engelskt recept som verkar krångligt, så jag söker vidare. Man ska tydligen koka rötterna som avger ett slem vilket blir gelémedlet som ska få det att tjockna – ett sorts vegetariskt gelatin. Så länge får jag ta och skörda rötterna ifall vintern och snön skulle komma.

Läkemalva Althaea officinalis (1)

Läkemalvan är minst meterhög och har blommat med små söta blommor. Bladen ska jag skynda mig att plocka, då de ger ett te mot hjälper mot hosta. Nog torde någon förkylning dyka upp innan sommarn åter är här. Just nu känner jag mig lite frusen så jag sippar på en kopp lindbloms- och pepparmyntste, som också är verksamt. Redan för 2000 år användes läkemalvan i Romarriket, Kina, Egypten och Syrien, men då som mat. Araberna använde bladen till omslag mot hudinflammation.

Tänk, i trädgården har man snart sitt eget apotek! Och så gym förstås. Och stressbehandling!