Min trädgård ligger i ett norrläge, så de sista tulpanerna blommar fortfarande. De har fint sällskap av vitmalörten, Artemisia ludoviciana, som sprider sig som en löpeld trots att jag grävde ner en rotspärr av markduk som den nu tagit sig över. Det blir till att göra ett ryck och plantera i nergrävda hinkar utan botten. Framåt hösten när malörten blivit hög är den fin som mellanstick i buketter – den är mycket hållbar. Den ska gå att formklippa också – några silvriga bollar kan bli fint!
Vilken upplevelse att gå en runda i trädgården och se vad som är på gång. Då mår jag som bäst. Kaskadbergvallmon som jag undrat vilket år den tänker blomma är nu på G! Massor med ludna knoppar, jag undrar om den kommer att blomma i rosa eller purpur eller rött. Fyra plantor står i knopp, kanske de blir i alla olika nyanserna?!
För flera år sedan köpte jag en önskeväxt, Rheum alexandrae. Jag hade läst att den skulle blomma i gulgrönt,min favvofärg, och nu har blomman kommit! På en stängel sitter högbladen som utgör den säregna blomman, som något från yttre rymden. Varför den kallas kejsarinnans förkläde är en gåta, det enda jag får fram är att högbladen är förkläden som skyddar småblommorna inunder från UV-strålning, väder och vind i det höglänta västra Kina där den hör hemma. Den vill stå fuktigt, gärna vid en damm. Min står precis vid bäcken där den faller ner mot dammen, kanske det skvätter lite på sidan…Jag köpte plantan av Larz Danielsson, Hammarstrand, som har många udda växter i sitt sortiment.
