Min trädgård ligger i ett norrläge, så de sista tulpanerna blommar fortfarande. De har fint sällskap av vitmalörten, Artemisia ludoviciana, som sprider sig som en löpeld trots att jag grävde ner en rotspärr av markduk som den nu tagit sig över. Det blir till att göra ett ryck och plantera i nergrävda hinkar utan botten. Framåt hösten när malörten blivit hög är den fin som mellanstick i buketter – den är mycket hållbar. Den ska gå att formklippa också – några silvriga bollar kan bli fint!