Plantera ett träd, men på rätt sätt!

En trädgård utan träd är bara en… ja, just det… en gård! Har får du ett knippe viktiga råd för att lyckas att få ett träd som trivs och blir många år. Hos ett träd som inte mår bra kan man oftast hitta orsaken i marken. Speciellt i kallt klimat är det petigt med planteringen. Många är det som berättar hur de skaffar nya äppelträd allt eftersom det förra dött. Visst kan sådant hända en extremt svår vinter, men träd för rätt växtzon ska för det mesta kunna klara sig.

Vi måste vara extra noggranna med planteringen av fruktträd. Här kommer listan på fallgroparna:

Gyllenkroks Astrakan och Lobo
Gyllenkroks Astrakan och Lobo

Fallgrop 1Trädet får 50 cm djup matjord.
Ja, det kan vara bra, men om du i kompakt lerjord gräver en så djup grop blir resultatet att grubban blir fylld av vatten när det regnar. Om du dessutom har fyllt gropen med ett antal säckar torvmull (som plantjord på säck består av) som suger upp vattnet, får trädet för blött om rötterna, som behöver syre. När hösten kommer blir det minst sagt kallt om fötterna, speciellt när torven sedan fryser till en isklump. Detta är förödande för träd i kallt klimat. Dessa råd gäller om du har tung fuktighetshållande jord och lera inunder med dålig dränering. Med sandjord krävs inte samma noggrannhet, däremot behövs det mycket organiskt material för att hålla fukten. Fruktträd och många andra träd har grunda rötter, så egentligen behöver du inte ha djupare jordlager än 1 1/2 spaddjup.

ISTÄLLET ska vi göra så här: Gräv max 3 dm djupt och 1 m brett (gräv ännu bredare om det är dålig jord i trädgården). Är botten i gropen kompakt hjälper det att trycka ner en grep runt om i gropen och rucka på grepen. Förbättra den befintliga jorden med organiskt material som kompost och brunnen (gammal) stallgödsel. Alternativt köper du komposterad kogödsel på säck och barkmull som är finfördelad bark. Lägg på 5-10 cm av vardera jordförbättringsmedlen. Lägg till 2-2,5 dm liknande jordblandning, ovanför marknivå, i en 1,5 – 2 m stor rundel, så att det bildas en platt kulle att plantera trädet på. Grästorven du grävt bort går att lägga som en krans längst ut i rundeln där du fyller upp jord. Om torven läggs upp och ner brukar det inte bli mycket ogräs. Det är bra att behålla mycket av den befintliga jorden, då trädet kan bli “lat” och vill inte skicka rötter utanför gropen om det är för stor skillnad. Om du behöver köpa jord – skaffa då riktig matjord, sådan som består av förbättrad åkerjord. Den brukas säljas av åkerier. Påsjord/torvjord är alltid sämsta alternativet.

Fallgrop 2. Trädet planteras för djupt

Längst ner på stammen syns en böj eller knöl på trädet, där är äppelsorten sammanfogad med roten, ympad. Den knölen måste komma ovan jord. Plantera helt enkelt i samma höjd som i krukan.

Fallgrop 3.  För lite vattning – eller för ofta

Ställ trädet i en hink vatten så det är genomvattnat före planteringen. Gräv en liten vallgrav av jorden längst ut på rundeln runt trädet så att det går att hälla hinkvis med vatten i gropen. Vid planteringen och sedan en gång i veckan bör det vattnas med 30-100 l beroende på storlek. Gå inte och småskvätta ofta med vattenkannan, då drar sig rötterna uppåt och blir torkkänsliga. En blöt jord är också kall och då rotar sig trädet långsammare. Bättre är att vattna sällan, men så mycket, att även omgivande jord blir blöt och kan vara en vattenreserv tills nästa vattningstillfälle. Att duscha trädet med vattenslangen kan man däremot göra ofta. Om det regnar 30 mm regn på en vecka motsvarar det 30 l vatten/m2. Om jorden är blöt, som på våren, ska du bara vattna vid planteringen och när det blir varmare är det dags att börja vattna igen. Är du osäker om det är nog fuktigt i jorden, ta då en liten spade och gräv, så kan du kolla om det är fuktigt på djupet (på hösten behövs oftast bara vattning vid planteringen).

Fallgrop 4.  Planteringsplats

Trädet får inte planteras på samma ställe som ett liknande har stått. Där det vuxit körsbär eller plommon kan du inte plantera någon av dem och vice versa med äpple och päron (nya rön säger att man inte ens kan växla så, utan bör hitta en helt ny plats eller byta ut jorden). För pollinering och mognad är det viktigt att plantera på ett varmt och soligt läge om det gäller fruktträd eller bärbuskar.

Buskkörsbär Berit
Buskkörsbär Berit

Fallgrop 5. Stödet

Stödkäppen ska sättas på den sida av stammen som är mot vindriktningen. Bind med ett material som andas, t ex juteband. Skada inte rötterna när käppen slås ner. Käppen får inte gå upp i grenarna, då kan de skavas vid blåst. Kapa käppen strax under nedersta grenen. Större träd kan behöva 3 kraftigare käppar, men till mindre fruktträd brukar jag använda ett krattskaft. Ta bort stödet efter några år så att trädet inte blir “lat”. Att ha ännu kortare käppar än jag sagt ovan, lär stimulera trädet till att rota sig fortare, när kronan får vaja för vinden.

Fallgrop 6. Gräs runt trädet 

Låt inte gräset växa in mot trädstammen. Gräset tar för sig av näring och vatten, tänk bara på hur många meter gräset växer per sommar! Istället för att rensa och hålla öppen jord i en rundel på 1 m, brukar jag plantera marktäckande växter. HÄR kan du läsa mer om en sådan.

Fallgrop 7. Beskärning

Tänk på att fruktträdet du köper är ett halvfabrikat. Det är oftast bara några år och behöver uppbyggnadsbeskärning för att bli starkt och långlivat. Anlita någon kunnig första åren. En lista på beskärare med Grönt Kort finns HÄR. Eller gå en kurs, det har du stor nytta av i många år och det är kul att beskära träd!

Till vintern måste du komma ihåg att sätta på gnagskydd, för sorkar och möss tycker äppelstammar är en delikatess. Sommartid ska gnagskyddet tas av.

Hörde om en person som skulle sätta på gnagskyddet och råkade sätta det på stödkäppen istället för trädet. Lite disträ just då skulle jag tro… Sorken gnagde den vintern förstås, fast stödkäppen fick ju vara i fred, ha, ha!

Naturens solfångare

Denna vecka är SOLEN temat på “Blommig Fredag”. Det temat tänder jag på. Jag är så fascinerad av naturens fantastiska samspel. Tänk att växterna med hjälp av solljuset och all koldioxid som vi människor producerar i övermått kan växa och tillverka kolhydrater i sina celler. Kolhydrater som blir mat för djur och människor, ved att elda med och trä att bygga av. Kossan äter gräset och vi får dricka mjölken och äta köttbullarna. Näringen bildar blodsocker så att hjärnan fungerar och musklerna får energi. Nog är det bra fantastiskt, hela kretsloppet i vår värld, hur allting hör ihop ända ut i universum. Alla behövs och vi människor, skapelsens krona, är beroende av minsta grässtrå. En orsak för oss att vara rädd om vår miljö.

Klicka här så kan du läsa min artikel “Solfångare och jordbrukare”.

När man tänker på miljön, så går tanken osökt till problemet med all koldioxid vi människor släpper ut. Forskare brukar försöka hitta lösningar på olika problem, men här finns redan lösningen. Inte behövs det att  forskarna ska uppfinna en maskin som konsumerar koldioxid och producerar syre. Nej, det är bara att plantera TRÄD! Tänk vad fantastiska träd är! Fotosyntesen, när träden räddar vår miljö, gör ju forskarna arbetslösa i det här fallet.

Visste du att när ett träd växer 1 m3 i volym suger det upp 1 ton koldioxid och ger 700 kg syre! Man räknar med att en normal bensindriven bil behöver 25 träd för att suga upp koldioxiden. Så det är bara att sätta igång och plantera då!

Det är lätt att bli missmodig när man hör att regnskogen försvinner med storleken av en fotbollsplan VARJE  SEKUND, eller 4,6 miljoner ha/år- lika stort som Grekland. Men vi har ju lösningen SOL+TRÄD, så vi får göra som Martin Luther sa: Om jag tror att världen kommer att gå under under i morgon, planterar jag ändå ett träd i dag. Det är framtidstro, det!

Till sist bjuder jag på en solnedgång från våra vackra trakter!

Solnedgång över Ullångersfjärden, Höga Kusten
Solnedgång över Ullångersfjärden, Höga Kusten

 

 

 

 

 

 

 

 

Säkra kort i trädgården

För den som odlar i kallt klimat är det viktigt med en stomme av härdiga växter – säkra kort. Speciellt de vedartade växterna som tar tid att växa upp. Sedan ska man ju inte vara rädd att dessutom att testa sådant som inte ska gå hos mig enligt zonangivelsen. De växterna får bli kryddan, som man dessutom kan tänka sig ersätta ibland. Många “zonknäckare” har lyckats med växter som man tidigare inte ansett går att odla här i norr. En av dem är Curt Rydlinge som driver plantskola i Skellefteå. Vid plantskolan finns en spännade visnings- och testträdgård. Man blir förvånad när man ser vad som växer där. En del sydliga plantskolor anger ibland för låg zon, i brist på provodling i norr, kan tro, eller kanske för säkerhet. Gå in på Rydlinges hemsida här, får du pålitliga uppgifter om härdigheten.

Crataegus mordensis ´Toba

Crataegus mordensis ´Toba

PärlhagtornetCrataegus mordensis ´Toba´är en litet träd, ca 3 m högt, med de sötaste dubbla rosavita blommor. Rydlinge anger härdigheten till zon 5(6). Ett säkert kort således.

Det är olika mikroklimat i olika trädgårdar, ja till och med på en och samma tomt. I takt med att klimatet förändras flyttas zongränserna också norrut. Det kan jag se tydligt på skillnaden mellan vinterkylan i Nordingrå, zon 4, där vi har vår sommarstuga och trädgård, och hemma i Örnsköldsvik,zon 5. När vi köpte vårt ställe i Nordingrå 1994 var det oftast mycket kallare hemma i Örnsköldsvik, men nu har skilllnaden minskat markant.

Trädgårdsmästaren Alvar Eriksson, odlar härdiga buskar, bland annat med sticklingar från den här jättebusken på hans gård i Träsk, Ullånger. Sorten ´Strömsund´ klarar våra vintrar, så blomknopparna fryser inte bort. Ett säkert kort som synes.

Viburnum opulus ´Strömsund´
Viburnum opulus ´Strömsund´

Mikroklimatet kan man själv påverka genom läplanteringar, upphöjda planteringsbäddar, som ger en tidigare start på våren och varmare jord och genom att använda lätt jord med iblandning av grov sand. Jag själv odlar mycket i ren sand (med gräsklipp uppe på), det kan ge en zon bättre klimat.

Geranium phaeum 'Samobor'
Geranium phaeum ‘Samobor’

För oss här i norr är många perenner riktigt säkra kort. De (i vanliga fall) snöfattiga vintrarna söderut är påfrestande för perennernas rötter som utsätt för växelvis kyla och värme när de inte har snöskydd. Luftig snö isolerar lika bra som sågspån så där kan vi norrlänningar skatta oss lyckliga! Brunnävan, Geranium phaeum ‘Samobor’, med sina vackra blad, är en av mina favoritperenner. Den sprider sig visserligen mycket med frö, men för mig är det lagom, då odlingen i sand och gräsklipp gör att alla frön, såväl ogräs som önskade, har svårare att gro.

Här på bloggen bland rosor och bladlöss kan du läsa om fler säkra kort .

Ikväll kommer det utlovade dessertreceptet för påskmiddagen. Vi ses!