Åh vad fantastiskt buskpionen blommar, blommorna är ju så snygga med den mörka mittfläcken! Och stora som tefat minst är dom!

Nu förstår jag varför buskpioner inte ska stå i full sol. Det går ju så fort från det att blommorna slagit ut till att de vissnar! När jag var här i söndags var bara en utslagen och nu är nästan alla 12 blommorna utslagna. Den lilla vita buskpionen som bara har en blomma hade knappt slagit ut i söndags men har redan börjat tappa kronbladen.

Buskpioner är faktiskt härdiga till zon 5. Stjälkarna vissnar inte ner på hösten som på vanliga pioner, utan blir till vedartade grenar som ska genomleva vintern. Min stora rosa har hunnit bli 6 år gammal och den enda skötseln den fått är regelbunden vattning och gödsling. På hösten har jag kupat upp en rejäl hög med sand runt stammarna och täckt med granris. Den växer i ett västerläge, så den slipper från lite av den starka vårsolen som kan ta död på så många känsliga växter. Buskpioner brukar vara väldigt dyra i inköp, men min rosa är köpt på Coop för 99 kr, så det är inte alltid priset som avgör kvalitén.

Värst är att jag måste flytta den stora pionen till hösten. Har någon ett råd hur jag gör det bäst? Har någon prövat?

Bukettapeln, Malus sargentii, blommar troget igen. Den har vuxit mer än jag trodde och står således egentligen på fel plats. För stor att flytta så istället har jag skurit in den hårt i två år nu, och ändå blommar den snällt. Den är verkligen tålig och blomningen är som en stor vit sky – om den bara får vara ifred. I fortsättningen ska jag stamma upp den genom att eftersom ta bort de nedre grenarna så den blir ett litet buskträd.

Den har fina flikiga blad som får en härlig gul höstfärg och den får röda bär i massor, egentligen mini-miniäpplen som faktiskt är ätbara, fast som räven sa om rönnbären – sura!