Rosa Eskelund är världens enda kvinnliga rosförädlare, hon har arbetat med det sedan 2004. Det tar 8-10 år att få fram en ny ros. Av en tillfällighet kom jag i kontakt med Rosa (passande namn!) och i vår ska hon skicka upp sin bästa ros från Plant´n´relax-serien ´I am grateful´ och tre bra sorter till som hon valt ut som ska provodlas i Salsåker. Just den här rosen förstörs inte av regn, den är frisk och bra som snittblomma och blommar långt in på hösten. Den kan odlas på egen rot, vilket är en fördel här i norr och varje enskild blomma håller länge. En riktig Long-life! Och vilken pudding sedan, som en dansös med mångdubbla rosa kjolar!
Rosa Eskelund- världens enda kvinnliga rosförädlare
Rosen fick Guldmedalj 2015 i en internationell tävling i Baden-Baden. Experter från hela världen har följt rosen under två år så den heter duga! De övriga tre sorterna ska jag också presentera framöver. Vi vintertrötta behöver lite ögongodis!
Superrosen från Roses Forever plantskola
Rosen har testats i norra Danmark, undrar vilken zon det är där, men Rosa säger att rosen klarar sig i zon 4-5. Den är en floribunda och de är ofta härdiga till zon 4. Men du ska veta att jag kommer att pjoska för den, jag vill ju inte berätta att jag har lyckas ta död på den. Jag hoppas det fortsätter med lika varma vintrar som vi haft, förutom i år, och så ska den få växa superdränerat.
Guldmedaljvinnaren 2015 Plant´n´relax ´I am grateful´
HÄRkan du läsa mer om Rosas plantskola Roses Forever. Bilder från Roses Forever.
I garaget i Salsåker håller vi 10 plusgrader på vintern. Några krukor fick flytta in i höstas och har fått lite vatten först efter jul. De ettåriga blommorna tror jag har torkat bort men gräsen verkar fina och även några perenner, så till våren är de bara att plocka fram.De stora lerkrukorna har fått den där fina patinan man kan köpa krukor med, bara av att de stod ute i somras. Under vintern har det gröna spridit sig så inte behöver jag köpa med fuskpatina.
På Formexmässan fanns det många fuskgröna krukor i en monter, mysigt och naturligt ser det ändå ut.
I källaren står också brokbladig asklönn, Acer negundo ´Flamingo´, som jag inte kunde motstå när vi var ner till sonen i Halmstad för två sedan. Busken trycktes in i bagaget tillsammans med massor av andra växter, 5 stora kartonger krukor och en hoper med varor från Ullared. Busken vågar jag inte plantera ut utan odlar den i kruka än så länge, skulle tro att den behöver åtminstone zon 3. Den passar då inte in i kategorin “Odla i kallt klimat”, däremot tipset att odla känsliga växter i kruka några år, tills de blivit större. Då är de tåligare. Jag hittar inte min bild på busken, men på namnet kanske du gissar att bladen är rosa, ja, och gröna och vita. Ganska små och flikiga blad, inte alls lika vår vilda skogslönn.
Blommig fredags tema denna vecka nappar jag på. Min blogg bygger mycket på tips av olika slag, men i dag tipsar jag bara om ett, fast det kan innehålla väldigt mycket. Min stora trädgård hinner jag med tack vare min princip – Odla på naturens villkor. Vill man inte göra det får man jobba, och det mycket. Nu tänker jag på ogräset. Jag rensar inte mycket ogräs, för jag har inte mycket – utom på vissa ställen där jag slarvat från början. Jag tänker på att naturen strävar efter att täcka all öppen jord med något grönt som vi kallar ogräs. I öppen jord bryts näringen ner fort och avdunstningen ökar. Två sätt har jag att göra naturen till viljes. 1. Att fylla jorden med växter – sådana jag vill ha. Då väljer jag marktäckande växter som undervegetation, till exempel Waldsteinia, ibland kallad gullgröna – den trivs överallt, också bland barrväxter. Den är en gammal känd växt men inte sämre för det. Fina blanka smultronliknande blad och den sprider sig lagom fort. Glada gula blommor på våren, sedan tonar den ner och gör bara sitt jobb med att fylla upp.
Flocknävan, Geranium macrorrhizum, som trivs överallt, i skugga, torka och sol är en annan klassisk marktäckare. Och den är lätt att föröka, så man behöver inte köpa många. HÄR kan du se hur man förökar den. Dessa små tåliga marktäckare är inte att förakta, de behövs också för att lyfta fram de flotta växterna, alla ska inte glänsa och vara solist. Tänk till exempel om man tog bort all gräsmatta och fyllde med växter överallt. Vad tröttande att se på. Och tänk en sångsolist som inte tar paus, det går ju inte rent praktiskt, inte heller för en violinist, som tar nytt stråkdrag med jämna mellanrum. De oansenliga marktäckarna får vara lugna pauser i trädgårdens musik.
Flocknävan ´Spessart´ som underplantering till äppelträdet
I skugga trivs också hasselört, Asarum europaeum, med njurformade högblanka blad som sprider sig bra när den kommit igång. Med blänket i bladen lyser den upp i skuggan. Den kan sprida sig rejält men bättre att ha den än ogräs tycker jag.
Hasselörtens blanka mörkgröna blad trivs i skuggan
2. Min andra metod är marktäckning, i första hand med gräsklipp. Det hindrar ogräsfrön att gro och ger samtidigt näring. Gillar man bättre utseendet av öppen jord kan man varje vår täcka den med ett tunt lager köpt barkmull – den finns även näringsberikad, annars förbrukar den kväve vid nedbrytningen liknande som täckbark som jag inte tycker passar i rabatter, möjligen runt barrväxter och blåbärsbuskar. För att dölja gräsklippet skulle man också kunna lägga på ett lager barkmull. Marktäckning med geotextil, mypexväv och liknande syntetiskt är mitt allra sista alternativ. Naturens metoder är ändå bäst i längden.
HÄRhos Blommig fredag finns massor av bra inlägg om trädgårdstips denna vecka . Passa på!
