Jag har sparat mammas gamla mjölkstånka som hon använde i många år. Hon lastade stånkorna i en liten kärra och körde upp till byvägen där mjölkbilen hämtade. På senare år körde mjölkbilen ner till lagårn. Nästan tills hon blev 90 år behöll hon korna – sina vänner, som hon sa. Inga andra ute i byarna där i Nordingrå hade några kor, så mjölkbilen fick åka långt för att hämta mjölken från hennes två, tre kor. Inte alls lönsamt, men mamma hade tumme med dem som bestämde. Hon ringde chefen och sa vad hon tyckte och så blev det. Det är klart – hon var ett original. Finns mycket att berätta om henne. När hon skulle fira 80 år med släkten bjöd hon också mejeriets chef eller om det var slakteriförbundets. Fast han kom inte… HÄR kan du läsa mer om mamma.
Mjölkstånkan fick ny användning i rabatten. Framför planterade jag Alyssum, stenört, som jag tänkte skulle se ut som en liten flod med rinnande mjölk. I juli torkade plantorna nästan bort, men nu börjar det vara riktigt mycket mjölk! Finast hade det varit att lägga stånkan på gräsmattan i en slänt, med mjölken rinnande nerför, men den idén blev för arbetssam, med all gräsklippning runt om. Se det som ett designtips inför nästa sommar för den som orkar!
