Förra helgen började firandet. Dottern firade 40 år och svärsonen 50 år så det var stor fest med 65 vänner. Jag bidrog med lite hjälp till våningstårtan och bordsblommor. Jag hade laddat upp med massor av tulpaner, dessutom vita ranunkler och vit vaxblomma. 50 tulpaner behövdes i denna skål, men hade de varit mer utslagna kunde det ha räckt med färre.

Jag gjorde dekorationerna i väldans fart, då jag tidigare under dagen hade frökursen hemma i växthuset. Kvällen innan ju gick till att städa och förbereda för kursen.

Mina vårgröna skålar kom till användning. En färg jag gillar. Lindblomsgrönt kan den nog kallas också. De spretande kvistarna är brudspirea som fått små gröna knoppar sedan den stått inne i vatten ett tag.

Nu var frågan vad som skulle klara sig till helgen därpå när hela släkten skulle komma. Trots sval förvaring var tulpanerna var inget att ha, så i de mindre skålarna fick rosor från Lidl ersätta.

Resterande rosor ur 10-packen blev stommen i blomsterlandgången för stora bordet. En mörk purpur krysantemum i kruka för en tjuga fick offra alla sina blommor och ett knippe billiga nejlikor från ICA som stått i matkällaren några veckor matchade och överblivna ranunkler som snart skulle börja nicka. I en så här låg och tät dekoration stöder blommorna varandra, så den kan vara fin länge. Till och med när kronbladen börjar släppa från blomman kan det se intakt ut.

Nu står den på vårt matbord. Så här många blommor suger fort ut vattnet ur oasismassan, så jag vattnar den på diskbänken med att hälla över vatten. Nu har vi firat ordentligt, släktfesten på lördagen och på söndagen fixade vi god middag till sonen med sambo som kommit hem från Halmstad och min syster och man, som idag återvänt till Lappland. En intensiv och rolig helg. Så när påsken kommer har vi kanske inte så mycket behov av fest. Men blommor, det behövs alltid…