2 bra sätt att föröka finaste dahliorna.

Den 15 mars, 202015 mars, 2020 Av Monica Söderströmi Sommarblommor, TRÄDGÅRDEN

De vita pompondahliorna jag skaffade ifjol var så fina, så perfekt form med kronblad på kronblad! Jag har sparat knölarna i matkällaren och nu ska de två bli fler. Jag har inte fått ändan ur att köpa fler och med coronaviruset ska man inte gå och handla i onödan. Många fina färger finns men det kommer fler år…

Knölarna växer till för varje år, så de dahlior man sparar går oftast att dela. När man delar måste det vara en tillväxtpunkt på varje del. Det syns som små gröna knoppar längst upp på rotkronan. Ofta kommer de intill fjolårets stjälkstumpar, så oftast klarar man det bara man får med en eller två stjälkstumpar. Här har jag delat redan innan de gröna knopparna, tillväxtpunkterna, kommit. Är du osäker, så vänta tills du ser knopparna. De vaknar till när man tar fram knölarna från vinterförvaringen. En rejäl kniv behövs, man får både skära, bända och bryta. Min floristkniv var bäst – jag får lov att slipa den sen!

Här syns att det blir gamla stjälkstumpar på bägge delningarna. Då har jag små tillväxtpunkter på bägge nya plantorna.

Av ena roten fick jag 5-6 delar, men den andra gick inte att dela lika mycket, den hade vuxit dåligt ifjol. Några rotbitar går alltid av, kycklingben kallas de ibland. Oftast har de ingen tillväxtpunkt och då kommer det inte att bli något av dem. Bara att kasta i komposten – eller äta upp! Ja de är ätliga, jag har provat. Läs HÄR och HÄR! Nu måste delningarna ligga luftigt och torka någon dag, annars kan det börja ruttna i snittet. Sedan är det bara att plantera så att tillväxtpunkterna ligger precis i jordytan.

Vid vänstra kniven ligger de avbrutna “kycklingbenen” som inte har tillväxtpunkter. De rotar sig väl men skjuter aldrig några skott.

Nästa sätt att föröka dahlior är att toppa dem när de vuxit en bit. Topparna blir fina sticklingar som det bara är att plantera i en kruka och vattna. Låt stå ljust men inte i solen, så behövs inte ens någon plastpåse över. Låt sedan dena stickling växa utan toppning. Det blir bara en stjälk men troligen hiner den blomma. Dessutom brukar det bildas en ny dahliaknöl du kan spara till nästa år. HÄR kan du se hur man klipper till sticklingen.

Två sticklingar bredvid moderplantan ska bli fler dahlior. Går också att sätta i egna krukor, eller flytta över när de rotat sig.

Toppenbra i kristider att odla själv. Testa mitt bästa sätt att odla ärtskott!

Den 13 mars, 202015 mars, 2020 Av Monica Söderströmi Ätligt2 kommentarer

Har man i skafferiet en kartong vanliga torra gula ärter för ca 15 kr (sådana man kokar ärtsoppa av) och en påse jord kan man odla sina egna grönsaker ett bra tag. Bra i dessa virustider om man inte vill besöka affären så ofta. Sedan är nog potatis den bästa varan i ett krisförråd. Den måste förstås förvaras svalt, men klarar rumstemperatur ett tag ändå. Det sägs att potatis innehåller alla näringsämnen man behöver, men lite ärtskott kan väl pigga upp! Både vid kris och alla vanliga dagar. Här berättar jag om hur jag lyckas med odlingen och mitt bästa tips för bra och snabb groning.

Lägg ärterna i vatten i max 1 dygn. Plocka bort sådana som är skadade eller halva, de gror inte.
Lägg några cm jord i en låda lämplig att odla i, här har jag diskade köttfärstråg, plus ett likadant att lägga ovanpå.
Jämna till jorden och strö ut ärterna tätt ovanpå i ett lager. Vattna försiktigt och duscha över med en duschflaska. Gör du några hål i botten är det inte risk för övervattning. Ett till tråg inunder kan ta upp spillvatten.
Ställ ett likadant tråg ovanpå och en rejäl tyngd inuti så att ärterna hålls fast mot jorden. Ställ på varmt ställe så gror ärterna på någon dag. Just trycket gör att ärterna kommer igång fort. Det tipset fick jag från ett företag som odlar för försäljning. Dra över en plastkasse så det inte torkar ut.
Ta bort tyngden när ärterna börjar växa och lägg det övre tråget upp och ner som tak på ärterna så de inte torkar ut. Ha en liten glipa för luftning. Håll koll och vattna innan jorden blir helt torr. Duscha gärna på ibland. Ställ ljust men extra belysning behövs inte.
Ta bort locket när ärterna blir högre.
Skörda och njut när de blivit 10-15 cm långa, men klipp inte ända ner, då kan det komma nya skott flera gånger bara man fortsätter att vattna.

Vill du odla mycket kan du helt enkelt ställa flera tråg med sådder ovanpå varandra medan de gror. När jag skulle åka bort några dagar efter groningen drog jag bara en stor genomskinlig plastkasse över för att förhindra uttorkning. Det funkade perfekt som du ser!

På Internationella Kvinnodagen vill jag fira mamma med en berättelse om en kvinna som levde hållbart och sparsamt, inget slit och släng, men väl slit…

Den 10 mars, 20208 februari, 2022 Av Monica Söderströmi ÖVRIGT, Spara10 kommentarer

Tänk på en kvinna som är viktig för dig! Då tänker du väl på din mamma! På Internationella kvinnodagen tänkte jag på min mamma och allas våra mödrar som föddes under första decennierna av 1900. Närodlat, hemgjort, återvinning och självhushållning var självklart för dem. Sådant som vi pratar om nu när vi kommit på att vi måste värna miljön. Min mamma diskade plastpåsar och återanvände. Blomjord köpte hon inte, utan blandade av sandjord från trädgården, förmultnade löv och brunnen kogödsel från “kasa” (gödselstacken). Eftersom det fanns jerseykor på det lilla torpet, som gav fet mjölk, blev det en del grädde. Överbliven grädde som blev sur bakade hon av. Ofta “brunkaka”, det var alltså mjuk pepparkaka. Det tänkte jag på häromdagen när en gräddförpackning fått lite bismak. Dags att baka en saftig brunkaka! Kasta mat gör man väl inte! Har du något annat exempel på hur din mamma levde sparsamt?

Brunkaka bakades med surgrädde. Här serverad på mammas kakfat.

Hemgjord lingonsylt fanns i alla hem, det blir så gott med den i brunkakan! Numera vet man att lingon är så väldigt nyttiga. Ja, alla skogens bär, som man självklart på den tiden tog vara på. Inget slit och släng gällde heller – eller, slit var det, för att få mat på bordet. Utnötta kläder eller gamla gardiner blev till mattrasor och mamma skapade mattor i sina egna mönster. En nött tygbit var också bra som disktrasa eller till fönsterputsning. Mamma var en arbetsmyra som skötte korna och hushållet, men också förvärvsarbetade, vilket få av byarnas tanter gjorde då. Hon sydde för en skofabrik, hemnåtling. I kammarn satt hon med sin Singermaskin och sydde med full fräs.

I ett gammalt fotoalbum hittar jag mamma som sydde för skofabriken i Nordingrå. Självklart i egensydd klänning.

Som ung var hon piga på olika ställen och sedan började hon sy kläder till folk som hade råd. Hon bara tog sig för, sa hon. Självlärd kan man säga. Jag minns att hon gjorde mönstren själv, direkt på kundens kropp. Varje år till examen, sista dan före sommarlovet, sydde hon en ny klänning åt mig. Jag minns speciellt ett så fint tyg. Hon var driftig och beställde från grossist. “Skicke´efter”, som man sa. Jag minns inte själv, men min äldsta syster minns att mamma alltid höll på med klänningen sista kvällen. Jag känner igen det där – många järn i elden och jobbar gärna nära deadline….

Examensdag i klass 2 Näs skola. Jag står närmast fröken. Mönstret på min nya klänning var i turkosblått och cerise.

Några kor hann hon också med att sköta. Hon behöll dem så länge det bara gick, även sedan hon blev ensam. Många var de som ville göra reportage om henne, hon var lite av ett original, och kunde ge svar på tal. Här ett urklipp från en veckotidning från när hon var 82. Bara de allra sista åren av livet hade hon inga kor. Hon tyckte verkligen om dem och kallade dem sina vänner. Hon fick ischias på äldre dar och fick svårt med ett ben, men korna gav hon inte upp. Det gick ju att gå med rullatorn ut till lagårn! Hon sa: – Varför skulle jag kliva upp på morron om jag inte skulle ut till korna?

Mamma Matilda, kallad Tilda, blev gammal, drygt 90 år, och behövde de sista åren hjälp av hemtjänsten. När jag tryckte på att hon jobbat så hårt under sitt liv så hon inte skulle vara rädd att ta hjälp, menade hon på att det bara varit roligt att jobba. Tänk vad många mammor som drivit detta samhället framåt, fött upp ungar och brytt sig. Ja pappor också, men idag handlade det om kvinnornas betydelse.