Så odlar jag för att få skörda Cox´s Orange i Norrland!

Cox´s Orange är det godaste äpple jag känner till. Förr köpte jag alltid dem så fort de fanns i butiken. Små, krispiga och mycket aromatiska. Så naturligtvis ville jag försöka odla dem själv. Sorten sägs vara svårodlad och sjukdomsbenägen, behöver en lång växtsäsong och plockas sent på hösten. Inte det enklaste om man bor i zon 4-5 på ett norrläge i Höga Kusten! Det anges oftast zon 1-2 på denna sort. Här ska trädet inte bara överleva klimatet utan också hinna ge mogna frukter. Men jag ville prova ändå, och i höstas fick jag första belöningen, ett enda äpple på 285 g! Kan det vara det största Cox´s Orange nånsin?

Delikatessäpplet Cox´s Orange

Jag har ympat trädet själv på grundstam (rotsystem)P22. Grundstammen påverkar så att det blir ett litet träd, bara 1-2 m högt. Trädet är planterat i en hink på 10 l (med hål i botten). Vintertid flyttas trädet till jordkällaren (när bladen ramlat eller plockats bort). Jag hade tänkt ha trädet utomhus under sommaren, men tog fram det för sent från vinterförvaringen, så för att snabba på blomningen ställde jag det i växthuset, och där blev det kvar hela sommaren. Ändå blommade det så sent (första året med blomning), så mina andra äppleträd var överblommade, trodde jag. Men tydligen kom det pollen som räckte till ett enda äpple, som fick all kraft. Där ser man hur bra det är att inte låta så många äpplen gå fram.

Provsmakning av vårt första Cox´s Orange

Spänningen var stor när vi 21 januari tog fram vårt enda Cox´s Orange ur jordkällaren. En halva per person var tillräckligt. Fint gulvitt saftigt och smakrikt fruktkött, ja helt perfekt faktiskt, och bara för att ha lyckats med egenodling, smakade det extra bra. Det sägs att sorten är den mest populära i hela världen. Då känner jag mig helt nöjd med att kunna odla den.

Cox´s Orange på tillväxt i september i växthuset

Kommande säsong ska jag komma ihåg att ta fram trädet ur vinterförvaringen så tidigt att det blommar samtidigt som trädgårdens andra äpplen. Vi har ett 40-tal olika sorter så nog ska pollineringen funka bra. Omplantering till en 20-liters hink ska det också bli. Senaste sommaren var rekordvarm, flera veckor tidigare mognad på allt, men det är inte säkert att så blir fallet i år. Så det blir nog växthuset igen. Detta lilla träd tar inte så stor plats och det går att flytta åt sidan tillfälligt för att komma åt annat i växthuset.

Saftigt, grovt bröd bakat på degspad av plommon.

Den del av fjolårets stora plommonskörd som ligger i frysen blir till mycket gott under vintern. Jag hade tur att hitta ett bra matbrödsrecept med plommon. Man kan ju inte äta hur många plommonpajer som helst, speciellt när det finns mängder av annan frukt och bär i frysarna. Detta bröd är visserligen sött, så den som vill kan minska på sirapen. Fast jag tycker det är bra som det är. Mycket nyttigheter med frön och fibrer ingår ju. Bra med snabbgjord deg som ska jäsa över natten och så gott med bara ost som pålägg. Med räksallad eller skagenröra på ett sallatsblad blir det en riktig festsmörgås.

Plommonbröd

Saftigt plommonbröd 1 bröd 200 grader ca 60 minuter

3 dl urkärnade plommon
2 dl vatten
10 g jäst
3/4 dl sirap
1 dl solroskärnor
1/2 dl pumpakärnor
1/2 dl linfrön
4 dl grovt rågmjöl (220 g)
3 dl vetemjöl (180 g)
1/2 msk salt

  1. Dela plommonen och koka med vattnet i ca 15 minuter tills de är mosiga. Låt svalna.
  2. Smula ner jästen i en bunke och rör ut med degvätskan när den är rumsvarm. Fyll på eventuellt med mer vatten tills degvätskan är 4 dl.
  3. Rör ner sirap, kärnor/frön. Tillsätt sedan mjölet eftersom, degen ska vara lite kladdig. Degen behöver inte bearbetas, bara blanda noga.
  4. Täck över med bakduk och jäs i rumsvärme över natten i 12-15 timmar. Jag brukar ställa degen så att luftvärmepumpen blåser på den.
  5. Efter jäsning: Sätt ugnen på 200 grader och smöra en avlång 1,5 l bakform. Skrapa ner degen i formen och jämna till. Nagga djupt med gaffel eller provsticka och låt jäsa under bakduk i 30 minuter till. Ibland kan det behövas extra värme för att få fart, t ex sätt in en minut i ugnen så formen blir varm, eller låt jäsningen ta längre tid.
  6. Grädda strax under ugnens mitt i ca 60 minuter. Testa med provsticka. Akta så brödet inte gräddas för länge och blir torrt.

Varför är det bra att så redan i januari?

En del odlar året runt. Till dem hör inte jag, men igår sådde jag faktiskt vår bästa sallat ´Frillice´, den enda sallat jag brukar odla på sommaren. En del sommarblommor, som ex jätteverbena och klockranka ska också sås tidigt för att hinna utvecklas bra, det berättar jag om längre ner. Även perenner är bra att så framöver och ställa ut sådden under snön. HÄR kan du läsa om perennsådder i snön. ´Frillice´ är en isbergssallat men funkar som en plocksallat, så man plockar hela tiden de yttersta bladen och plantan växer vidare hela sommaren. Krispiga och jättegoda blad. Den är min mans favorit, så till den milda grad att när plantorna till slut frös bort i höstas, så ville mannen att jag skulle så sallaten inomhus. Han, som annars inte är förtjust i att sköta blommor och blader, lovade att sköta om dem bara han kunde få äta denna goda sallat i vinter. Så nu efter jul har jag kommit igång rekordtidigt med min första sådd.

Plockisbergsallat ’Frillice

Sallat är enkel att odla, men att så ute på friland när sommarn kommit igång brukar inte funka, för fröna vill ha det svalt vid groning. Perfekt nu att så i källarvåningen, där vi har väldigt svalt. När fröna har grott får de växa under vinterbelysningen jag har till mina få övervintrande växter, olivträd, Mandevilla och Törnrosas kjortel. Och på vårvintern har ljuset blivit tillräckligt i köksfönstret, så flyttar jag sallaten dit. Sallat och andra bladväxter behöver ju inte så mycket ljus. På nån månad kommer jag att så fönstergurkan, då i rumsvärme. Den har inte heller så stora ljuskrav. HÄR finns länken till det populära inlägget om fönstergurka.

Under våren brukar jag också så sallaten mm i kallväxthuset, för senare utplantering. HÄR finns ett inlägg om det.

Jätteverbena, Verbena bonariensis med vit paradisblomster
Bild: Impecta

Så här tidigt i januari är det bra att så jätteverbenan, eller i alla fall i februari. Jag tycker, och många med mig, att den är oumbärlig i trädgården, både för sina svävande skira skyar och för att den är så hållbar i buketter. Tål rätt mycket frost på hösten också. Dessutom är den omtyckt av fjärilar, så då får man ännu mer vackert i trädgården. Jätteverbenan har lång utvecklingstid och kan vara svår att gro, ofta anges att sådden ska stå kallt ett tag först, så då behövs ett antal veckor för det först, innan den gror i värme. Men Impecta fröhandel har förbehandlade frön som kan sås direkt i värme, så det underlättar lite. Men faktiskt har jag redan några små plantor. Dem grävde jag upp sent i höstas och sparade svalt i krukor. Nu skjuter de små skott, så om jag lyckas med dem, kanske jag slipper jobbet med att så. Bara de växer på sig några decimeter kan jag ta sticklingar och rota dem. De brukar också fröså sig spontant i trädgården, men de plantorna kommer igång för sent här i norr.

Jätteverbena sparad från ifjol

En annan utplanteringsväxt som har lång utvecklingstid är den tjusiga klättraren klockranka. Den tar tid på sig för att sätta blommor.

Vit klockranka Bild: Impecta

Många perennfröer är det också bra att komma igång tidigt med. En del vill först ha värme, sedan kyla 4-6 veckor, och gror sedan när vårvärmen kommer. Men en månad till kan du vänta. Det kallas stratifiering. Egentligen inte krångligt, naturen sköter det mesta, se länken i första stycket!

Bergvallmo behöver ibland stratifiering för att gro

Är du intresserad av de underbara bergvallmona har jag skrivit mycket om dem. Använd sökrutan så hittar du många bilder och inlägg!

Tilläggas ska, att om man tänker driva upp plantor inomhus så här tidigt behövs tillskottsljus. Jag har både de gamla vanliga lysrören och nu även en ledbelysning köpt på Bauhaus för nån hundring.