Firar Peterson-Berger med en krans

Jag fick en ovanlig beställning på en krans. Men inte desto mindre passande. På måndag firas att kompositören Wilhelm Peterson-Berger föddes för 150 år sedan i Ullånger. I närheten av där vi har vårt sommarställe och visningsträdgård. Han föddes på samma datum som min man – det har jag aldrig tänkt på. Fast inte samma år väl!

Den halvfärdiga dekorationen skulle räcka men lite blommor ska till

Eftersom jag förr jobbade med musik var det extra kul att få förära Peterson-Berger en krans. Många är de gånger jag spelat pianostyckena ur Frösöblomster. Sommarsång, Gratulation, Frösö Kyrka och många fler. Nationalromantik med ton av sommar, svenska skogar och marker. Överkomlig svårighetsgrad. Jag hade fria händer med kransen och ville då göra en vårlig krans med lite blomster. Något som kompositören skulle gillat.

Vårkrans med pärlhyacinter

Det som kan klara sig någorlunda utomhus den här tiden är pärlhyacint och vide. Mossa på kransen valde jag istället för barrkvistar för att komma ifrån allhelgona/julkänsla. Mossan är lindad på halmstomme så pärlhyacinterna var enkla att fästa med en ståltråd igenom lökens ena sida så det blev två ben att sticka in i kransen. Sitter som berg, vilket är bra när kransen ska tåla väder och vind. När allt tinar upp kommer bladen att sloka, så därför har jag satt lökarna upponer, då de ändå kommer att hänga.

Lätt att fästa i kransen med en ståltråd genom löken

På måndag ska jag komma ihåg att spela en trudelutt ur Frösöblomster, för en sådan kompositör, som dessutom är från trakterna, vill man minnas!

Makrobilder nära in på livet

Jag gillar makrobilderna, de som kommer nära inpå. Naturens underverk är fantastiska när man kryper riktigt nära. Insekter kan bli som pansarklädda monster och enkla blommor som konstverk. En pelargon till exempel. Jag gillar inte pelargoner har jag sagt, men den här cerise med orange mitt kan jag inte motstå.

Närstudie av vanlig pelargon

Det jag gillar mer med makrobilder är blurret, att en del av bilden är suddig, som en akvarell. Jag har provat att måla akvarell, men det har jag gett upp. Det är enklare att fota. Nu håller jag mig till det. Och så att skapa vackra vyer i trädgården. Bättre att den som kan måla gör det. Till exempel konstnären Ing-Marie Seijsing. Jag är fascinerad över vad hennes pensel kan frambringa. Titta in HÄR på hennes sida och se hennes tavlor! Och jag fortsätter med en pelargonbild till…

Den som är riktigt närgången ser hur kronbladen skimrar

 

Snabb frögroning, tips på hur du gör! Och helst inte gör!

Det kan gå riktigt fort med groningen av chilifröna. Vilket det gjorde, men medan jag har gjort bort vinterns stora förkylning så har de grodda fröna fått vänta. Sista dagarna har dessutom gått åt till bokföring och momsredovisning. Usch, finns inget värre. Man har ju respekt för Skatteverket… Chili är egentligen besvärlig och får lätt löss, men lockande är den också. Plantorna växer upp till små buskar med dekorativa frukter. Den som inte gillar stark mat kan ha dem bara till prydnad. Som den här fina chilin som växte i Botaniska trädgården på Kreta. HÄR kan du se mer från trädgården. Jag tror det är ´Jamaican Bell´ som inte ska vara så stark och blir 1 m hög buske. En sådan vill man ju ha!, och då gäller det att komma igång fort med sådden.

Chili, ´Jamaican Bell´, tror jag

Chilifröna grodde så fort för jag la dem askar med blött hushållspapper och lock på. Och som jag berättat förut ställer jag sådderna på golvvärmen i badrummet. Just chili vill ha riktigt varmt vid groningen. Fröna har börjat växa fast i papperet så jag får vara försiktig när de ska i såjord en och en. Annars är det bäst att plantera dem i jord så fort en liten vit grodd börjat komma.

Frögrodda frön, men lite förväxta

Har du redan sått chili, och vilka sorter gillar du?