Köpta växter har ibland husdjur av det sämre slaget med sig. En ganska nyinköpt orkidé fick små vita tussar i bladvecken och längs stjälkarna där vissnade blommor fallit av. Min fina ovanliga brudorkidé med mörkt vinröda blommor med vit kant har tydligen haft med sig ullöss och dessutom spridit dem till två orkidéer till.

Dessa är svårutrotade liksom de liknande sköldlössen. Skillnaden är att mina fulingar har ett vitt vaxskikt som de gömmer sig i. Citrusväxter har också problem med sådana löss. I våras gav jag min dotter ett litet citrusträd som hon hade ute i växthuset. På hösten kunde jag se hur persikoträdet, som står i växthuset, var angripet av massor av sköldlöss. Tittade man noga satt små ovala bubblor på grenarna. Tack och lov ska de ha frusit bort över vintern. Jag hörde av Lars Krantz, trädgårdskändis, att man kunde döda lössen med att ha växten i 0 grader i två veckor. Fast det tål ju inte alla växter, speciellt inte orkidéer.

Otroligt äckliga ser dessa monster ut på nära håll. De små gulaktiga prickarna är ungarna som kilar omkring. Man upptäcker ofta angreppet då det blir kladdigt på blombladen och ibland på fönsterbänken. Det kallas honungsdagg, men är inte så vackert som det låter, utan ohyrans exkrementer! Då gäller det att fort isolera växterna och skaffa Provadopinnar och trycka ner i krukan. De ser ut som stora alvedontabletter men är svåra att få tag på numera. Jag köpte flera kartor när jag råkade hitta dem.

Man kan också stoppa dem i badkaret eller duschen och spraya med såpsprit, men det måste upprepas 1 gång per vecka i 3 veckor. Krukorna måste också rengöras noggrant med hett vatten och såpa. Recept till såpsprit: 4-6 tsk såpa och 2 tsk T-röd per liter vatten. Lössen kan vara borta ett tag och sedan komma igen, så ropa inte hej i första taget och ställ inte tillbaka dem med andra växter. Det citronträd jag hade sköldlöss på fick jag ge upp. En bekant fick trädet, men gav bort det i sin tur. En bra lättläst bok om ohyra är växtdoktorn Maj-Lis Petterssons Skydda dina krukväxter.