Hur ska växterna klara vintern? Del 3

Min serie fortsätter, och man kan undra hur växterna ska klara sig när vi själva knappt gör det! Förra helgen hade vattnet i sommarstugan frusit, troligen under huset. Även på bygdegården där jag är vaktmästare frös det. På jobbet fick vi upp ledningen fort, och denna helg skulle vi ta tag i problemet i sommarstugan. Och när vi kom hit var det bara 2 plusgrader inomhus för luftvärmepumpen hade isat igen och stannat. Risk för att även vattenledningarna i huset frusit alltså! Så det blev aktion med hårtorkar och kupévärmare. Och tur att vi har en rejäl täljstenskamin. Utifrån såg det mysigt ut tidigare idag, men skenet bedrar – först nu ikväll klockan 8, har värmen kommit upp till 20 grader.

Stugan lyser på vintern

Luftig snö är den bästa isoleringen, lika bra som sågspån, så jag har börjat att skotta in i rabatterna. I buskaget syns tydligt en orsak till att man inte ska klippa ner vare sig buskar eller perenner på hösten. Kvistar och blad samlar på sig snö och så blir det bättre isolering. Dessa ölandstok skulle klarat sig lika bra men det finns ju känsliga växter. Och roligare. Några tokar står kvar på dispens – när vi köpte detta ställe för mer än 20 år sedan, fanns massor av dessa tråkiga buskar. Ja, jag vet att det finns nyare trevligare sorter av denna buske, vit, rosa och orange. Men så finns ju ännu fler arter av spännande buskar som jag hellre väljer.

Buskar med snö som skydd

Lignoser, alltså vedartade växter, som träd och buskar, är som härdigast i just januari. Under hösten har de trappat ner, slutat växa, tappat bladen och förvedats. Under en lång, torr höst hinner de med den processen, därför kan nog denna vinter gå bra om inte våren kommer tidigt för att sedan vända i dörren. Hos en del har det börjat växa igen av höstens värme, men större delen av Sverige har i alla fall fått snö. Läs gärna del 1 och 2 i ämnet, det kan du få fram i sökrutan uppe till höger. Dagens seriedel skulle handla om hur man planterar för att växterna ska klara vintern, men det skjuter jag  fram till nästa del. Jag avslutar istället med en vintervy över Ullångersfjärden. Ser du bryggan? Tänk när det är sommar och man får sitta där!

Vinterutsikt Ullångersfjärden

Tulpanfavorit på Tulpanens Dag

Idag startar tulpansäsongen på riktigt. Vi svenskar är som galna i tulpaner och köper mest i världen per capita. Ett billigt sätt att få en försmak av våren. Det kan vi behöva. 150 miljoner tulpaner odlas varje år i Sverige och finns symbolen Svenskt sigill på förpackningen är tulpanerna odlade fossilfritt och vägen till butik är kort.

Carnaval de Nice o Queen of Night favorittulpaner

En av mina favoriter i trädgården är den rödvitstrimmiga ´Carnaval de Nice´. Den återkommer gärna och bladen är variegerade med vita strimmor. Tillsammans med den svarta `Queen of Night´ som också är populär blir det raffinerat. Några svarta papegojtulpaner finns också på bilden. Passa på att köpa papegojtulpaner som snitt om du kommer över dem. De är inte bara flotta utan håller också längre än vanliga tulpaner. Och ställ inte tulpanerna i solen eller nära fruktfatet, då vissnar de onödigt fort. HÄR kan du se en annan favorit.

Bilden har jag lånat av Anna-Karin Flygare på Facebook.

Julgranar blir biokol

Allt ska tillbaka till kretsloppet, även julgranarna. Det nyaste är att de ska bli till biokol som jag skrivit om tidigare HÄR. En toppenbra jordförbättring som står sig i tusentals år. Ofta eldas granarna i kommunernas fjärrvärmeverk, men i Stockholm ska nu också prövas ett annat intressant alternativ. I år tänker de nytt om hur de kan ta tillvara julgranen som resurs. Granarna som kommer in ska sparas för att användas i den biokolsanläggning som räknas vara igång i maj 2016. Tillsammans med annat trädgårdsavfall ska de flisas och blir sedan till biokol. Läs mer HÄR om Stockholms tillverkning av biokol.

Biokol