Så odlar jag tomater i sand och gräsklipp enligt Åkerstedts metod.

I mitt växthus odlar jag tomaterna i en djup sandbädd istället för i jord. Det har jag gjort sedan växthuset byggdes för 5-6 år sedan (Nu 2023).Trädgårdsmästaren Nils Åkerstedt, som inte längre lever, etablerade denna metod som passar mig väldigt bra. Jag fick en fråga från Jennie om råd, som kommer här sent omsider. I mina trakter har inte alla planterat än och ni söderut som odlar på friland kanske inte heller vågat sätta ut än. Så då har ni chans att testa detta. Sandodling funkar bra även i hinkar både utomhus liksom i växthuset.

´Mei Wei´ körsbärstomat, min favorit

Fördelar med att odla i sand

  • Sanden behöver inte bytas ut år från år liksom jord.
  • Sanden finns att köpa på orten och inga jordsäckar måste köras landet runt. Torvmullen som säckarna innehåller är inte miljövänlig. När den förmultnar går koldioxiden till väders. Bättre om torven får ligga kvar i sin mosse som en kolsänka.
  • Sanden är varmare än jord, vilket tomaterna och många andra växter gillar.
  • I sand blir det lite ogräs och de är enkla att dra bort om det ändå skulle bli.
  • Gräsklipp är gratis förutom viss gödsling av gräsmattan.
  • Även paprika, aubergine och gurka trivs i sandodlingen, ja alla växter som vill ha värme. Dessutom klarar sig persika, aprikos och vindruva bättre i sand. Till och med tulpanerna trivs och återkommer eftersom de behöver “bakas” på sommaren – ha det riktigt varmt och världränerat om fötterna.
Tomatodling i sand och gräsklipp. Tulpaner i bakgrunden. Jag har nyss planterat tomaterna och inte lagt på gräsklippet för i år ännu.

Så här odlar jag i mitt växthus:
Växthusets grund är byggt på 1 m djup natursand med kornstorlek 0-8 mm (krossad sand är sämre). I denna sand odlar jag direkt i växtbädden med gräsklipp som täckning. 1 dm färskt gräsklipp direkt vid plantering och efter 1 månad 1 dm till. Jag lägger även mellan plantorna men inte alltför nära stammen. När gräsklippet bryts ner avger den all näring som behövs. Vid utläggningen vattnar jag med hård vattenstråle så att gräsklippet blir kompakt. Sedan håller jag fukten några gånger per vecka med droppslang med många små munstycken som sprutar ut vattnet i cirklar. Ibland kompletterar jag det med vattning över hela gräsytan med vattenslangen också. En vanlig droppslang vattnar inte lika brett så gräsklippet kan torka. Ofta använder jag lagrat gräsklipp från året innan istället för det färska, som kan innehålla en del gräsfrön från t ex maskrosor. Det gräsklippet är starkare så då lägger jag bara på max 5 cm 2 gånger per sommar. Jag har lagrat gräsklippet i svarta sopsäckar som fått ligga till året efter. Gräsklippet sjunker då ihop och blir mer som en gegga. Rena gödseln! Luktar därefter också. Så innan jag lägger på det lagrade gräsklippet måste säckarna stå öppna några dagar för att lufta ur. Även i växthuset behöver det vädras efter utläggning. Så klart att färskt gräsklipp är lättare att hantera, men kan som sagt dra med sig lite ogräsfrön. I det lagrade klippet har fröna dött.

För att odla tomater mm behövs inte djupare sandbädd än 40 cm men vi har 1 m djupt både för att slippa markisolering och för aprikos- och persikoträd och vinrankor som står nerplanterade i växthuset. Vi har inget golv i växthuset utan odlar det mesta direkt i marken. Då behöver jag inte passa med vatten lika ofta. I början hade jag trädgårdsplattor som gång, men myrorna bosatte sig under, så nu har jag bara en vattentålig matta i mitten som jag kan rulla ihop när jag vill störa myrorna. Efter några år behövs inte lika mycket gräsklipp för de tidigare årens gräsklipp har förmultnat och bildat ett jordlager på ytan av sanden.

Flera års gräsklipp har förmultnat i sandytan och blivit fin jord.

Jennie hade tänkt odla i sand i sina fyrkantiga murbruksbaljor och det kan gå. Men först bör hon kolla så det inte avråds för att odla ätligt i dessa baljor (t ex Biltemas baljor). Minst 10 l bör varje tomatplanta ha att växa i. Lägre busktomater i alla fall, men högre tomater behöver 20 liters-kruka. En svart kruka/balja ger tomatplantan extra värme men man får se upp så det inte blir för hett. Då kan man ställa något framför som solskydd. Borra flera stora avrinningshål i botten och lägg några cm planteringsjord i botten så inte sanden rinner ut. Tänk på att man måste vattna oftare vid odling i krukor och baljor än vid odling direkt i marken. Lägg på 1 dm gräsklipp över hela ytan 2 ggr per sommar precis som vid odling i marken och håll det fuktigt.

Kul med tomater av olika slag

Precis som vid odling jord, gräver man gärna ner tomatplantan djupare än den stod i krukan. Rotsystemet blir då större när det bildas rötter längs stamdelen under jord. Men kom ihåg att plocka bort alla blad som kommer under markytan. Ett annat bra tips är att skaka plantan lite varje dag för pollineringens skull. Jag har en lång bambukäpp stående i växthuset, med den slår jag lätt på snörena som plantorna är uppbundna i.

I sandodlingen trivs både tomat, aubergine och paprika

Enligt Åkerstedt blir tomater odlade i sand godare än om de är odlade i jord. Jag vet inte om det stämmer, för jag har aldrig odlat i jord. Men goda tomater får jag. Min favoritsort är ´Mei Wei´. Långa fina klasar och smakar mycket tomat. Blir också supergod som torkad. Besökare förra sommaren tipsade på ´Chilega´, som ska vara ännu sötare, så den provar jag också i år. Och dessutom ´Green Zebra´ som vunnit ett smaktest. Den mycket mörkröda sorten ´Kakao´ från Impecta måste alltid vara med och bifftomaten med det tuffaste namnet, ´Plan 9 of Outer Space´. Härligt rödgulrandiga stora skivor till mackan! I år provar jag också s k jordgubbstomaten ´Strabena´, en yrkesodlarsort som ska likna jordgubbar i utseendet. Den vill till att den är riktigt god, för fröna kostade ca 25kr styck!

Har du någon favoritsort?

Odla sallat – bästa sorten och enkla odlingsråd.

Min favoritsallat som jag bara måste så varje år heter ‘Frillice’. Ingen annan sallat vill vi ha och ingen annan sort duger. Denna sallat har allt – är krispig och saftig som isbergssallad men bildar inga huvuden, utan man skördar blad för blad utifrån och plantan växer vidare ända till hösten. Med vattning och gödsling förstås, så den har kraft att växa.

Plockisbergsallat ’Frillice’ krispig och god

Att så sallat är enkelt men något som inte funkar är att så utomhus sommartid när jorden är riktigt varm. Då gror inte sallat, så starta upp tidigt på säsongen, innan jorden blivit över 18 grader. För att få tidigare skörd brukar jag kallså i en låda i växthuset medan det fortfarande är minusgrader. När värmen kommer gror det snällt och i början av juni när frosten är över skolar jag ut plantorna i trädgårdslandet. När de växt på sig kan vi plocka fina blad hela sommarn och in i hösten. 4-5 plantor räcker långt om man inte börjar skatta dem förrän de blivit rätt stora. I år har jag sått fler för att kunna börja skörda några tidiga plantor och ändå ha kvar.

Sådd i växthus av svartkål och godaste sallaten

Dessa sålådor fick stå i kallväxthuset och grodde när temperaturen steg. Om en knapp månad när ev nattfrost är över kan jag sätta ut plantorna på friland. Jag behöver inte skola dem i separata krukor nu, utan de kan växa på sig i lådorna och så delar jag bara isär när det är dags att sätta ut dem. Sådan odling passar mig – tar minimalt med tid!

Eftersökta persikoträd ‘Riga’ finns nu hos BillaBlom i Salsåker!

Ett begränsat antal av jättefina persikoträd har vi fått hem! Välväxta med många grenar och små blomknoppar som börjar visa lite rosa. I flera år har folk från hela Sverige hört av sig om persikoträd. Det har varit stor brist, så nu är det roligt att vi kan erbjuda dem igen. Priset är 1 495 kr. Tyvärr skickar vi inte, men kanske du gör en tur och passar på att se Höga Kusten! Ring 0736-372212 om du vill reservera ett träd.

Enkelt att odla persikor i norr! Sorten ´Riga´ ger en stor skörd.

Sorten ‘Riga’ är tidig och härdig, så även den som inte har växthus kan odla persikor i Norrland. Själv har jag haft ‘Riga’ i mitt växthus (zon 4-5) i 5-6 år och får varje år flera hundra supergoda persikor. Jag köpte det för att vara ´Frost´ men upptäckte att det var ´Riga´ jag fått eftersom fruktköttet är ljust och mognaden tidigare. Minst lika bra som ´Frost´ och bra att den är tidig här i norr. Bägge blommar lika underbart vackert och doftar faktiskt litegrann.

Rosa romantiska persikoblommor

Just nu blommar mitt persikoträd helt makalöst vackert inne i växthuset. Oräkneliga blommor. Så nu kör jag värmefläkt på nätterna så att temperaturen inte går under +5. Dessutom går jag med penseln på dagarna och leker humla. Utan pollinering blir det ingen frukt. Det gäller även utomhus, för humlor och bin har knappast vaknat när persikan blommar. På videon ser du hur det blommar i år.

Om du vill odla utomhus, så plantera vid en varm västervägg och planera för att kunna fästa upp fiberduk som skydd mot vårfrost. Själva vinterkylan är det inga problem med. Det är blommorna som inte tål frost, och eftersom persika blommar så tidigt brukar det behövas skydd. Min dotter i Örnsköldsvik, zon 5, har odlat persikan ’Frost’ i många år, utan problem med vinterkylan. Den mognar senare än ’Riga’. Dock är hennes växthus nog så litet och i början vågade jag inte beskära, innan jag visste bättre. HÄR kan du se det i ett tidigare inlägg. I tidskriften Natur och Trädgård bl a har det också varit en artikel om trädet. I grannbyn Billsta trivs också ett persikoträd invid en lagårdsväggen.

Många kilo persikor blir det!

Persikoträd är otroligt produktiva redan i ung ålder. De här fina träden kan du räkna med att de ger frukt redan nästa år. I år egentligen också men plocka bort de flesta kartarna så trädet får ork att rota sig och växa till. Och blomningen är helt underbar! Vill du läsa mer om persika ha jag många tidigare inlägg. Sök bara på persika el persiko med förstoringsglaset uppe till höger (syns på mobilen).

Blommande persikoträd i växthus

Viktigt att tänka på är att persika ska beskäras efter skörd men helst inte senare än mitten av augusti om du bor i norr. I växthus blir den annars för stor och förvuxen. Jag har beskurit mitt träd hårt och det har mått fint. Persika blommar bara på de skott som vuxit ut ifjol, så även därför behövs det beskärning. Det kommer alltså inte nya blommor på grenarna där det satt persikor ifjol, utan på sidoskott och längre ut på grenen. Ta gärna hjälp av någon kunnig första gången. Bor du väldigt kallt och planterar utomhus, är det säkrast att inte beskära så mycket. Det gäller alla vedartade växter som är tveksamt härdiga.

Persikomarmelad kan du koka när du får lika många persikor som jag. Och frysa in till kakor. Och äta…