Pavlovarulle blir en smaskig påskefterrätt

Den här tårtan liknar den vanliga Pavlovatårtan men är både godare och mycket krämigare. Dessutom är den glutenfri och väldigt snabbgjord! Gillar du sötsaker måste du bara prova den! Istället för socker torde det fungera med Steviasugar som innehåller bara 50 % socker.

Pavlovarulle

Pavlovarulle 175 grader i 15 minuter

4-5 rumsvarma äggvitor (ca 1,5 dl) 1 tsk ättiksprit 2,5 dl strösocker 2 tsk majsstärkelse 1 tsk vaniljsocker

Fyllning: 3 dl vispad grädde, 2 msk socker, jordgubbar eller andra bär

Vispa äggvitorna med ättikspriten i en torr skål till fast skum. Det ska gå att vända upp och ner på skålen utan att skummet rinner ut. Fortsätt att vispa medan du tillsätter hälften av sockret lite i taget. Blanda resten av sockret med majsstärkelsen och vaniljsockret. Vispa ner sockerblandningen lite i taget och vispa tills allt är ett hårt skum. Bred ut på smort bakplåtspapper i en långpanna 30×40 cm och grädda mitt i ugnen tills ytan fått lite färg, ca 15 minuter. Sockra på kakan och stjälp upp den på ett bakplåtspapper. Ta bort papperet den bakats på. Är papperet svårt att få bort hjälper det att pensla på kallt vatten på papperet. Se bara upp så det inte kommer vatten på kakan när du drar bort papperet. När den svalnat är det bara att breda på grädde och valfria bär eller frukt. Då tårtbottnen är söt passar det med syrlig fyllning. Jag brukar ofta blanda in fryst mango (som tinat förstås) som är syrligare än färsk. Rulla samman kakan från långsidan.

Pavlovarulle 2

Säkra kort i trädgården

För den som odlar i kallt klimat är det viktigt med en stomme av härdiga växter – säkra kort. Speciellt de vedartade växterna som tar tid att växa upp. Sedan ska man ju inte vara rädd att dessutom att testa sådant som inte ska gå hos mig enligt zonangivelsen. De växterna får bli kryddan, som man dessutom kan tänka sig ersätta ibland. Många “zonknäckare” har lyckats med växter som man tidigare inte ansett går att odla här i norr. En av dem är Curt Rydlinge som driver plantskola i Skellefteå. Vid plantskolan finns en spännade visnings- och testträdgård. Man blir förvånad när man ser vad som växer där. En del sydliga plantskolor anger ibland för låg zon, i brist på provodling i norr, kan tro, eller kanske för säkerhet. Gå in på Rydlinges hemsida här, får du pålitliga uppgifter om härdigheten.

Crataegus mordensis ´Toba

Crataegus mordensis ´Toba

PärlhagtornetCrataegus mordensis ´Toba´är en litet träd, ca 3 m högt, med de sötaste dubbla rosavita blommor. Rydlinge anger härdigheten till zon 5(6). Ett säkert kort således.

Det är olika mikroklimat i olika trädgårdar, ja till och med på en och samma tomt. I takt med att klimatet förändras flyttas zongränserna också norrut. Det kan jag se tydligt på skillnaden mellan vinterkylan i Nordingrå, zon 4, där vi har vår sommarstuga och trädgård, och hemma i Örnsköldsvik,zon 5. När vi köpte vårt ställe i Nordingrå 1994 var det oftast mycket kallare hemma i Örnsköldsvik, men nu har skilllnaden minskat markant.

Trädgårdsmästaren Alvar Eriksson, odlar härdiga buskar, bland annat med sticklingar från den här jättebusken på hans gård i Träsk, Ullånger. Sorten ´Strömsund´ klarar våra vintrar, så blomknopparna fryser inte bort. Ett säkert kort som synes.

Viburnum opulus ´Strömsund´
Viburnum opulus ´Strömsund´

Mikroklimatet kan man själv påverka genom läplanteringar, upphöjda planteringsbäddar, som ger en tidigare start på våren och varmare jord och genom att använda lätt jord med iblandning av grov sand. Jag själv odlar mycket i ren sand (med gräsklipp uppe på), det kan ge en zon bättre klimat.

Geranium phaeum 'Samobor'
Geranium phaeum ‘Samobor’

För oss här i norr är många perenner riktigt säkra kort. De (i vanliga fall) snöfattiga vintrarna söderut är påfrestande för perennernas rötter som utsätt för växelvis kyla och värme när de inte har snöskydd. Luftig snö isolerar lika bra som sågspån så där kan vi norrlänningar skatta oss lyckliga! Brunnävan, Geranium phaeum ‘Samobor’, med sina vackra blad, är en av mina favoritperenner. Den sprider sig visserligen mycket med frö, men för mig är det lagom, då odlingen i sand och gräsklipp gör att alla frön, såväl ogräs som önskade, har svårare att gro.

Här på bloggen bland rosor och bladlöss kan du läsa om fler säkra kort .

Ikväll kommer det utlovade dessertreceptet för påskmiddagen. Vi ses!

Snabblagad påskmiddag: Förrätten

Skagenröra hör påsken till, hemma hos oss. Med färdigköpt röra upplagd i skålar av filodeg med lite rödlök och några blad på toppen, så är det fixat. Men jag föredrar min enkla, hemlagade skagenröra som du får receptet på här. Det tar inte heller alltför lång tid och blir billigare och godare än köpt.

Skagenröra i filodegsskål

Jag blandar en smet av creme fraiche och majonäs fifty-fifty. I den rör jag ner skalade räkor och crabsticks som jag skurit i ganska små bitar, sedan finhackad rödlök och mycket hackad dill.

Min skagenröra

Det är lätt att styra fetthalten med val av creme fraiche och majonäs. Rysk youghurt är ett gott och ganska magert alternativ till creme fraichen. Men jag brukar alltid använda fet majonäs, då den magrare innehåller tillsatser som ersättning för fettet.

Filodegsskålar

Filodegen skärs i bitar 12×12 cm, penslas med smält smör på bägge sidor och läggs ihop 2 st i kors, så att de bildar en stjärna. De gräddas i en muffinsplåt i 200 graders ugnsvärme i ca 5 minuter. Ta ut skålarna ur muffinsformen innan de kallnat helt, då allt smöret kladdar fast om det hinner stelna. Fyll formarna strax före servering.

Imorgon kommer recept på efterrätten!