Fler perenner gratis

Många perenner är lätta att föröka så att du får gratisplantor. Ofta delar man bara på rotklumpen med en vass spade. Ett annat sätt är att ta sticklingar. Flocknävan, Geranium macrorrhizum, som är en fenomenal marktäckare är väldigt lätt att föröka med sticklingar.

Gratis perenner föröka perenner

 

Klipp av sticklingarna så att du får med lite av det bruna på stjälkarna och plocka bort alla blad utom ett eller två av de yngsta. Sedan är det bara att gräva ner några centimeter och vattna så klarar de sig själva.

För två veckor sedan såg de nysatta sticklingarna så här piriga ut. Det är ju det som är vitsen. Har de bara lite blad klarar de sig bättre. Nu har de redan repat sig och fått nya blad.

Risken vid sen höstplantering av perenner är att de inte hinner rota fast sig. De dör inte för den skull, utan för att tjälen trycker upp plantorna, speciellt om det är lerjord. När våren kommer kan de mer eller mindre ligga uppe i ytan och torkar då lätt ut. Men håller du koll så är det bara att trycka ner dom igen eller skydda med lite granris. Jag har varit med om att flocknävans sticklingar legat på markytan när våren kommit, men de är så tåliga så de dör inte ändå fast jag inte brytt mig.

Hemkokt saft är nyttigare än köpt apelsinjuice – för kroppen och miljön!

Apelsinjuicen vi köper har åkt över halva jordklotet. Inte klimatsmart! Och att den skulle vara nyttigare än hemkokt svartvinbärssaft ifrågasätter jag. Apelsinjuice innehåller inte tillsatt socker men väl massor av fruktsocker. På LCHF.se ser jag att apelsinjuicen innehåller 10 g kolhydrater och sötad svartvinbärssaft 8,4, vilket gäller köpt saft. I min egen saft kan jag välja mindre med socker.

Svartvinbärsaft är klimatsmart

Igår pulade jag saftmajan full med 8-9 l svartvinbär och 1,5 kg socker. Så mycket bär ska man inte stoppa i men det går fortare så. Det kärl som samlar upp saften kan svämma över, det hörs att det bubblar över och rinner ner i den nedersta delen som innehåller det kokande vattnet. Det löser jag enkelt med att tappa upp några flaskor innan allt är färdigkokt. Koncentrationen blir olika i flaskorna, men det är bara att smaka av när saften blandas. Saftmajan får koka tills alla bär sjunkit ihop.

Flaskorna förvärmer jag i ugnen på 100 grader och kokar kapsylerna, då är allt desinficerat. Flaskorna spricker inte heller av den kokheta saften. Men det gäller att se upp, en olycka händer lätt om gummislangen är gammal och torr eller sitter dåligt. Praktiskt är att ställa flaskan i en tillbringare med hushållspapper i botten, och tillbringaren på en lämpligt hög pall så det bara är att fylla på med gummislangen.

Saften brukar hålla sig utan konserveringsmedel om man fyller ända upp och sätter på kapsylen direkt. Då bildas vakuum när saften “krymper” lite när den kallnar. Man bör ju koka på fräscha bär också, förstås!

Resultatet blir rena hälsokosten och en liten vinst för miljön då fler apelsiner får stanna där dom växer!

 

Kantareller till födelsedagen

Ganska bra att fylla år på hösten. Äldste sonen kom med en kasse nyplockade kantareller som present. Det vet han att jag gillar.  Jag brukar alltid säga att jag inte behöver några presenter, men kantarellerna var välkomna.

Ikväll har jag stekt riktigt mycket av dem i massor med smör och avnjutit på tunnbröd precis som i barndomen. Mamma hade aldrig margarin hemma, äkta smör skulle det vara. Det har länge ansetts ohälsosamt, men nu har pendeln svängt och det är till och med brist på smör. Och mjölken vi drack kom från våra jerseykor – det var riktigt fet mjölk med ett tjockt gräddskikt uppepå om den stått ett tag!

 

När jag bildat familj surrade min gamla moster – nära på hälsokostfanatiker  – om att vi borde använda smör och andra naturliga råvaror. Då ville vi hellre ha bordsmargarinet Flora på mackorna. Nu vet vi att processen margarinet går igenom inte är vidare bra. Mostern var långt före sin tid, nu hade hon varit i gott sällskap.