Exotisk mangosorbet med kokos och lime.

Vilken fräsch och god sorbet! Tar tid att frysa men inte värst mycket tid att laga till. som vanligt när jag hittar ett bra recept sparar jag det på bloggen så jag hittar det igen och fler får prova.

Mangosorbet med lime och kokos

Mangosorbet med lime och kokos 4-6 port

1 tsk gelatinpulver
1 dl vatten
1 dl strösocker
3/4 dl vit sirap
1 lime, rivet skal och pressad saft
250 g fryst tärnad mango
1 dl kokosmjölk
2 äggvitor

Garnering: Kokos och exotiska frukter, mango, ananas, passionsfrukt etc

  1. Ta fram mangon ur frysen.
  2. Blanda gelatinpulvret med 1 msk vatten. Låt stå i 5 minuter.
  3. Häll vatten, socker och vit sirap i en kastrull och koka upp tills sockret löst sig.
  4. Rör ner gelatinpulvret i sockerlagen och tillsätt limeskal och limesaft. Önskas en mildare limesmak, ta bara skal från halva limefrukten.
  5. Mixa den halvtinade mangon till en puré tillsammans med kokosmjölken. Blanda med sockerlagen.
  6. Ställ i frysen och rör om ibland.
  7. När det är halvfruset, vispa äggvitorna till ett fast skum, ta fram sorbeten och bland försiktigt ner dem.
  8. Frys in sorbeten igen.
  9. Ta fram en stund före servering och garnera.

Snygga svartkålen sår jag varje år. Passar lika bra i rabatten som i kökslandet.

Svartkålen vill jag ha för nyttigheten och för att den blågröna färgen gör sig så bra i rabatten . Den kallas också palmkål, ja, den liknar faktisk palmblad. När hösten kommer är svartkålen som finast och ger en häftig kontrast till höstfärgerna. Busken i bakgrunden, den vingade benveden blir riktigt knallcerise, så snyggt ihop! Blågrönt och mörkrött är häftigt! Och Linnétagetesen gör sig bra hela sommaren tillsammans med svartkålen. På bilden syns en enda liten blomma.

Svartkål, Linnétagetes och vingad benved

I kökslandet har jag kålen under fiberduk så inte kålmask äter upp den, men i rabatterna med många olika dofter blir nog kålfjärilarna lite förvirrade så där blev det inga angrepp. Precis invid trappen upp till altanen satte jag också några plantor att ha nära till köket.

Svartkål ´Nero di Toscana´

När vintern närmar sig skördar jag i kökslandet och fryser in. Enkelt att frysa bladen i stora plastkassar och när de frusit går de lätt att mosa sönder i bitar liggande kvar i kassen. Sedan kan jag bara plocka bort de grova nerverna och frysa in smulet i mindre förpackningar för pajer mm.

Enkelt att frysa svartkål/grönkål

“Rabattkålen” skördade jag ända fram till jul för att äta färsk. Den tål ju rätt mycket kyla. Nu är det lilla kvarvarande under massor av snö.

Svartkål/palmkål

Svartkålen är en korsning av grönkål och savoykål, så den torde ha ungefär samma innehåll som grönkål, som anses såväl kunna motverka cancer som ögonsjukdomar, sänka kolesterolet och vara bra för matsmältningen. Den innehåller C,-A-, och D-vitamin. Så äter man den kan man klara sig utan importerade apelsiner. I recept går det det lika bra med grönkål som svartkål, fast som färsk tycker jag svartkålen är godare. Hur som helst vet vi ju att man ska äta mycket grönsaker och då äter man gärna de goda! Prova mitt recept HÄR på vegetarisk paj. Helt otroligt gott!

Testet med mina egna frön lyckades! Så gjorde jag!

Tänk vad glad man blir när fröna gror! För snart 2 veckor sedan startade jag provodlingen av fröna jag sparat från sommarens bondbönor, ärter och chili. Trots att bondbönorna och ärterna inte mognat nog länge chansade jag och nu har de börjat gro.

Chilifröna gror bra i en burk med fuktigt hushållspapper

Chili och luktärter förgror jag alltid på hushållspapper, men ätliga ärter och bondbönor och andra frön sätter jag i vanliga fall i jord direkt. Bara denna testgroning av ärter och bondbönor gjorde jag på fuktigt hushållspapper i en burk på golvvärmen. Av 5 ärter grodde 4, så då vet jag att de övriga kan jag så ute i sommar. Dessa 4 groddar ska jag prova att odla fram i köksfönstret. Lyckas det får jag supertidiga sugarsnaps. Det är av experimenten man lär sig!

Bondbönsfröna börjar också att gro där de ligger i sin burk!

Bondbönsfröna blev konstigt bruna vid torkningen men även de har börjat gro. De ska nu i jord och få växa till bondbönsskott, liknande odlingen av ärtskott som många gör. Jag har ändå många sparade bondbönsfrön som ska sås i hela potatislandet till sommarn. Ett uppehåll från potatisen behövs eftersom det kommit lite potatisbladmögel. För att bli av med det är det uppehåll som gäller.

Pionfrön gror i vitmossa

Pionfrön behöver en speciell behandling, de har just kommit i sin burk efter att blötlagts i ett dygn. Dem gror jag först i rumsvärme i vitmossa (den riktiga är alltså grön), och när de skjutit ut en rot ska de in i kylen för att utvecklas vidare. Detta ska egentligen gjorts i höstas så att plantorna hinner bli klara till denna höst, men jag chansar. En tydlig beskrivning finns HÄR på Pionsällskapets sida. Och sedan kanske plantorna blommar om 4-5 år. Tålamod! Det kan ju bli en sådan här fin buskpion!

Min första buskpion