Päron, päron päron!

Den 11 oktober, 2018 Av Monica Söderströmi Ätligt, RECEPT, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

Päronträdet ´Suvenirs´ har haft ett rekordår. I många veckor har vi och våra barns familjer ätit allt vi vill. De sista i kylen är nu dags att äta upp. Först plockade jag 2 st 10 liters hinkar, sedan två stora kassar med mycket mer och sedan blev det några hinkar till. Vad tacksamt det är med fruktodling, inte mycket arbete alls, jag beskär bara lite varje år. Jag lägger ingen tid på att gödsla men vissa fruktträd brukar vi sätta stöd på hängande grenar som jag är för snål för att skära bort. Och så brukar jag sätta på gnagskydd inför vintern och hänga upp avskräckning för rådjur.

Kokta päron, en hel 10 liters gryta full, har jag frusit in, så nu behöver jag inte fundera på vad vi ska ha till efterrätt i vinter. Jag skalade, delade i två och gröpte ur det lilla kärnhuset och kokade i bara vatten. Inget socker behövs utan päronen blev väldigt söta ändå. De smakar precis som Del Monte man köper i konservburkar. Däremot är dessa hur nyttiga och ekologiska som helst!

Söta kokta päron. Enkelt att gröpa ur med en äppelurkärnare.

´Suvenirs´ ger stora saftiga päron, läckra men också praktiskt med stora när man ska skala och laga till.

Så planterar jag underbara pioner, även i oktober! 7 punkter!

Den 11 oktober, 201811 oktober, 2018 Av Monica Söderströmi Odla i kallt klimat, Perenner, TRÄDGÅRDEN

Pioner är så poppis nu så här kommer lite tips så att du lyckas. Otroligt nog gillar pioner att planteras på hösten. I flera år har jag planterat i oktober, även ganska sent, och pionerna har trivts. De är verkligen bra växter för kalla trakter! Och kanske de finns att skaffa på höstrea. För min del brukar några pionkrukor bli stående över sommaren tills jag hittar en bra plats för dem, och då har det blivit höst! Jag brukar ställa dem på norrsidan av en buske så krukorna inte värms upp för mycket av solen. Höst och vår är bästa tiden och sommaren sämst planteringstid. Början av september sägs vara allra bäst. Beskrivning på själva planteringen kommer längre ner i inlägget. Först lite ögongodis med den mörkaste pionen ´Peter Brand´. Ännu mer mörk och mättad nyans i verkligheten. Från mars/april kommer den m fl att finnas som barrotad hos BillaBlom. Bra priser eftersom de inte är planterade i kruka.

`Peter Brand´ den mörkaste luktpionen. Planterad i oktober för tre år sedan.

Pionplantering vår eller höst

Dessa råd gäller luktpionerna, bondpioneroch vildarter, inte Itoh, Quad, och buskpioner.

- Välj en solig till halvskuggig plats, där det inte blir stående vatten vid regn. Gräv en rejäl grop, 50 cm bred och djup. Lägg jorden åt sidan. Är det kompakt i botten är det bra att luckra med en grep så att vatten bättre kan rinna undan. Ingen pion gillar att stå i en blöt grop.
- Lägg en näve benmjöl längst ner i gropen och blanda upp med lite uppgrävd jord. Pionen får nytta av det när den växer till sig.
- Förbättra den uppgrävda jorden med några spadar brunnen kogödsel från säck eller från bonden, men då måste det vara gammal gödsel, gärna också kompost. Har du sandjord kan du också blanda in lite lerjord. Plantjord är ett billigt men dåligt alternativ som jag sällan använder.
- Plantera i den förbättrade jorden på 3-4 cms djup. Alltså pionens tillväxtpunkter, där stjälkarna växer fram ur roten, ska vara på den nivån. Viktigt att det inte blir djupare än i alla fall 5 cm för då blommar inte pionen. Det vore väl otur att bli utan blommor!

De små rosa knopparna är nya tillväxtpunkter som ger blad eller blommor nästa år

Den nygrävda jorden är nu porös och kommer att sjunka ihop. Därför brukar jag sätta pionen med tillväxtpunkterna i marknivå och sedan ösa 3-4 cm jord över. Då blir det lagom när allt sjunkit ihop.
Vattna igenom så att jorden sluter tätt mot rötterna.
Om det regnar lite första sommaren behövs en rejäl rotblöta emellanåt.
Nyplanterad pion på en kulle lite högre än omgivningen. När jorden sjunkit ihop blir det lagom. Käppen markerar så jag vet var pionen är när våren kommer. Här är sorten ´Dinner Plate´ jättestor rosa luktpion.

Så sparar jag dahliorna över vintern

Den 10 oktober, 201810 oktober, 2018 Av Monica Söderströmi Sommarblommor, TRÄDGÅRDEN

När dahliornas stjälkar frusit ska plantorna grävas upp för rötterna tål inte heller kyla. Det är inte akut, för kylan går inte ner i jorden direkt, men någon vecka efter att de frös grävde jag upp dem. Ett drygt jobb då jag har många favoriter som ska sparas. Tur att det blev gjort då för sedan dess har jag hållit mig inne och kurerat en förkylning, som inte kommer så ofta, tack och lov. Jag har mitt eget sätt att att förvara dahliorna över vintern, som alltid fungerar bra. Jag märker att många söker efter information så här kommer den. Jag har aldrig grävt upp före frosten, som en del säger. Det behövs inte, utan jag brukar vänta någon vecka efter frost. Det ska mycket till om frosten ska hinna gå ner på djupet.

Nyss uppgrävda och renspolade dahliaknölar

Bäst är att gräva upp med en grep som inte man råkar hacka av de grova rötterna. Man vill behålla så mycket som möjligt men de dör inte av att man råkar ha av någon rot heller.

Efter uppgrävningen spolar jag bort så mycket jord som möjligt med vattenslangen.
Sedan märker jag upp med en frystejp som jag skriver på med en vattenfast tuschpenna. Tejpen sitter fast bra ända till våren. Jag brukar behållla en bit av stjälkarna att ha för att sätta tejpen på . Sedan är de bra “handtag” när jag ska hantera knölarna vid nästa års plantering.
Knölarna får ligga ute någon timme för att torka till innan jag stoppar dem i säckar för flyttning inomhus. I ett torrt utrymme, inte så svalt som matkällaren, lägger jag upp dem och låter dem ligga och torka ännu mer, en vecka eller så.
Så lägger jag knölarna i hinkar och baljor och häller på grov sand, sådan som jag brukar odla i, grovlek 0-8 mm, och ställer in allt i en sval matkällare. Pyttelite vatten behövs under vintern om sanden skulle bli torr.

Nu ligger dahliaknölarna på tork i källarvåningen tills de ska in i matkällaren för vinterförvaring

När våren kommer lyfter jag fram hinkarna där dahliorna får stå kvar tills jag har tid att plantera dem i krukor med jord. Med lite lagom fukt kan de börja rota sig och är lätta att lyfta upp ur sanden. Men de har ändå fått lite försprång.