Hur ska växterna klara vintern? Del 3

Min serie fortsätter, och man kan undra hur växterna ska klara sig när vi själva knappt gör det! Förra helgen hade vattnet i sommarstugan frusit, troligen under huset. Även på bygdegården där jag är vaktmästare frös det. På jobbet fick vi upp ledningen fort, och denna helg skulle vi ta tag i problemet i sommarstugan. Och när vi kom hit var det bara 2 plusgrader inomhus för luftvärmepumpen hade isat igen och stannat. Risk för att även vattenledningarna i huset frusit alltså! Så det blev aktion med hårtorkar och kupévärmare. Och tur att vi har en rejäl täljstenskamin. Utifrån såg det mysigt ut tidigare idag, men skenet bedrar – först nu ikväll klockan 8, har värmen kommit upp till 20 grader.

Stugan lyser på vintern

Luftig snö är den bästa isoleringen, lika bra som sågspån, så jag har börjat att skotta in i rabatterna. I buskaget syns tydligt en orsak till att man inte ska klippa ner vare sig buskar eller perenner på hösten. Kvistar och blad samlar på sig snö och så blir det bättre isolering. Dessa ölandstok skulle klarat sig lika bra men det finns ju känsliga växter. Och roligare. Några tokar står kvar på dispens – när vi köpte detta ställe för mer än 20 år sedan, fanns massor av dessa tråkiga buskar. Ja, jag vet att det finns nyare trevligare sorter av denna buske, vit, rosa och orange. Men så finns ju ännu fler arter av spännande buskar som jag hellre väljer.

Buskar med snö som skydd

Lignoser, alltså vedartade växter, som träd och buskar, är som härdigast i just januari. Under hösten har de trappat ner, slutat växa, tappat bladen och förvedats. Under en lång, torr höst hinner de med den processen, därför kan nog denna vinter gå bra om inte våren kommer tidigt för att sedan vända i dörren. Hos en del har det börjat växa igen av höstens värme, men större delen av Sverige har i alla fall fått snö. Läs gärna del 1 och 2 i ämnet, det kan du få fram i sökrutan uppe till höger. Dagens seriedel skulle handla om hur man planterar för att växterna ska klara vintern, men det skjuter jag  fram till nästa del. Jag avslutar istället med en vintervy över Ullångersfjärden. Ser du bryggan? Tänk när det är sommar och man får sitta där!

Vinterutsikt Ullångersfjärden

Julgranar blir biokol

Allt ska tillbaka till kretsloppet, även julgranarna. Det nyaste är att de ska bli till biokol som jag skrivit om tidigare HÄR. En toppenbra jordförbättring som står sig i tusentals år. Ofta eldas granarna i kommunernas fjärrvärmeverk, men i Stockholm ska nu också prövas ett annat intressant alternativ. I år tänker de nytt om hur de kan ta tillvara julgranen som resurs. Granarna som kommer in ska sparas för att användas i den biokolsanläggning som räknas vara igång i maj 2016. Tillsammans med annat trädgårdsavfall ska de flisas och blir sedan till biokol. Läs mer HÄR om Stockholms tillverkning av biokol.

Biokol

Hur ska växterna klara vintern? Del 2

Ute har vintern kommit på riktigt. Inne lyser den sista adventsstjärnan i fönstret innan all jul städas ut. Nu vill man se ljuset och tänka framåt. Faktiskt finns det sådant som kan göras i trädgården just nu. Jag brukar säga, att när ljusslingorna plockas ner från trädgårdens barrväxter, då ska juteväven på. Lätt att komma ihåg just då.

Vintervitt under stjärnan (1)

Just de vintergröna växterna kan ta mycket stryk av vintern om de inte skyddas för solen. När solen börjar lysa vaknar barren till (precis som vi) och transpirerar – dunstar vätska – som inte går att ersätta då marken är frusen runt rötterna. Ja vi transpirerar väl också ibland. På gymmet och när det blir dags att gräva ute i trädgården! Fast för oss är det nyttigt! Stora barrväxter som når ner med sina djupa rötter klarar sig. När de är för stora att nå upp för att skydda brukar de klara sig. Den vanliga sockertoppsgranen kan vara väldigt känslig, på grund av att granar naturligt har så grunda rötter. Leonado da Vinci

Lövfällande buskar och träd klarar sig, men mindre härdiga rosor kan faktiskt dö av solen, på grund av att de börjar så smått att växa under varma dagar och de spirande skotten fryser bort under den kallare natten. Därför är juteväven bra, som skydd både mot värme och kyla. Granris kan tappa barren men är ett bra komplement så att väven ligger kvar. Den underbara rosen ´Leonardo da Vinci´, på bilden, klarade jag inte mer än en sommar, men planteringen är oerhört viktig för övervintringen, så jag ska göra nya försök. Jag har blivit sugen på en massa rosor, så nu ska jag planera för en bättre start. I serien om hur växterna ska klara vintern berättar jag mer i del 3 som kommer framöver. HÄR kan du läsa del 1.

Hos BillaBlom finns juteväv i lämpliga bitar. Hör av dig om du vill köpa, annars funkar det bra med en uppklippt jutesäck.