Fingerborgsblomman, Digitalis, är så vacker nu när den blommar i mängder. Den är giftig liksom många andra trädgårdsväxter, men det är ju ingen som äter dem. Inga allvarliga förgiftningsfall har hänt med trädgårdsväxter, däremot händer att barn får i sig tändvätska, fimpar o liknande. Blomman är tvåårig, så den dör efter blomning men fröar av sig rent kopiöst. Förrförra året fick de fröa av sig fritt och då blir det maaassor! Det finns många ogräsartade fina växter, som inte alltid är så populära. Men med koll kan det bli en tillgång. Det tycker jag mina fingerborgsblommor är och just för att alla är vita. När de frösår sig är det vanligast att sedan kommer lila och rosa istället, men det finns ett knep som jag har sett att det fungerar. Först frösådde jag från en påse med garanterat vita. När de sedan blommar gäller att inga rosa och lila finns i närheten sa att de korsas när humlorna gör sina besök. Så jag har ryckt upp så fort någon färgad dykt upp någon annanstans i trädgården, för de gör det i många år om man någon gång haft fingerborgsblomma.
För andra året har jag nu höga, vackra, som mest två meters fingerborgsblommor. Två lila har dykt upp, men försvunnit fort. I marken finns nu massor av frön till vita, så nu tillåter jag inga fler att fröa av sig. Istället blir det fina buketter. Lika fint som vita lejongap, men de måste man ju så inne på våren om det ska hinna bli nåt. Om man inte låter fingerborgsblommorna gå i frö blommar de också längre. Så antingen klippa hela blomman eler repa av fröställningarna (med handskar på) och låta toppen växa vidare.
