Många gånger har jag funderat på om det skulle gå att göra något gott av fler bär och blommor än de vanliga. I Safthushållningsboken av Petter Bergström på Natur och Kultur finns svaren. HÄR kan du provläsa lite ur boken. Jo visst kan man använda de små frukterna på bukettapeln, de gula forsythiablommorna, ja till och med scherminens doftande blommor. Och från naturen kan vi plocka rallarros och älggräs. Jättebalsamin som man kan hitta som förvildad kan bli en mild, knallrosa saft. Börjar du nu bli intresserad så finns info om tävlingen längst ner i detta inlägg.

I bokens början får vi en gedigen genomgång av alla nyttigheter som ingår. Mycket fakta är det, men lättläst och ibland med en humoristisk kommentar. Författaren har en enorm kunskap om hur vi påverkas av olika ämnen, hur olika tillsatser påverkar och inte minst – hur vi kan lyckas med tillredningen. Även råden för att rädda allt om vi har misslyckats finns här.

Bästa tipset i boken, tycker jag är rådet att lagra saften i 6 månader, då blir den strävaste aroniasaft riktigt god. Många nya smaker och kombinationer bjuds vi på. Ett recept som jag ska prova på, är saft på rosenblad, enbär, timjan och havtorn. Och till våren ska jag vara på hugget och plocka granskott till granskottsaft. Jag gjorde en liten sats i fjol och gömde tyckte jag, för att göra en fin sorbet. Men tänk nu har någon druckit upp det mesta! Vi får se vad safttjuven gillar de nya safterna!