Tävling om Gör det själv-bok

Som utlovat kommer här ännu en tävling om en av årets böcker. Gör det själv – året om, är den lockande titeln med Jenny och Eva Olsson samt Linda Sellman som författare. Ett ämne jag gillar då man är kreati v och med små medel kan göra något fint. HÄR  på Idus förlag hittar du info om boken. Författarna tar oss med i pysselvärlden året runt, således finns aktuella tips även för vinter och jul. Vackra iskreationer att hänga i buskarna var en bra idé, och att göra kransstomme av en trädgårdsslang var ett fyndigt förslag. Att ingen kommit på det förut! Annars föll jag för den gjutna minifontänen och den glada påskkransen. En hel del tips för att gjuta finns det, ex en liten grill så den som gillar gjutning hittar säkert något bra här. Och jag får bra lust att göra lotion med nässlor. Ja tänk vad mycket man kan göra bara man har idéerna, eller har du denna bok, så får du hjälp på traven. Vill du tävla om boken, klicka då på fliken Tävling och svara på en enkel fråga. Tävlingen avslutas lördag 16/12-17 kl 21

Nästa tävling får bli julpresenten för er som vinner. Då är 3 presentkort från populära fröhandeln Impecta i vinstkorgen!

En riktigt maffig julkrans med olika material

På senaste kranskursen valde en deltagare att göra en riktigt stor krans. Vill man göra en sån är det en halmstomme som kallas Boj eller Dano man väljer. Mycket material går förstås åt, men jag hade laddat upp med extra från trädgården. Här nedan kommer tips på vad du kan använda. Huvudmaterialet var nobilisgran, en typ av ädelgran som inte tappar barren även om den hängs inomhus. Visst blev den härligt levande med så många olika inslag! Storleken framgår inte av bilden, men bara halmstommen är 55 cm, alltså dubbel så bred som en vanlig krans. Och med bindematerialet kan man få den ännu större. För den som har plats…

Mixad julkrans i grönt och vitt, en aning vild och rufsig

Två tomtar behövdes till en så stor krans och den silvriga builliontråden får det att glittra lite grann.

Material både från trädgården och inköpt blir en maffig krans

I trädgården hade jag klippt kvistar från både tuja och sockertoppsgran. Klipper man snällt är det ingen fara – alltså man ska klippa vid en förgrening och inte lämna stumpar kvar. På så sätt kan växten faktiskt bli tätare nästa år. Lingonris kan man plocka i skogen, där man får, annars är buxbom likadant, men den luktar lite innan den torkat. Att tänka på om man ska ha kransen inomhus.

Fr v övre raden Nobilisgran, silkefur, eucalyptus, fr v nedre raden tuja fram- o baksida , sockertoppsgran, buxbom.

De olika formerna på det gröna kan göra att det ser rörigt ut, men då är de runda eucalyptusbladen bra. Runda former lugnar alltid ner. Jag ska också sätta mig ner och göra en egen krans, annat får vänta. I juletid ska man få göra det som känns kul, och då blir det för mig att pyssla och dekorera. Och göra julgodis förstås. Du missar väl inte tävlingen om nya julgodisboken. Se under fliken Tävling!

Vårt fina svenska juläpple

Ett av mina favoritäpplen har jag laddat upp med inför jul. Vacker röd färg, saftigt och sött med aromatisk smak och ett ganska tjockt skal. Det är också bra för att fruktköttet inte brunfärgas så fort när man skär upp det, och många allergiker lär kunna äta äpplet. Men är det bra med tjockt skal? Jo, om man vill använda äpplet till en krans eller annan utedekoration, så håller det sig bättre. Med äkta äpplen i en dekoration är enda nackdelen att kan fåglarna ta sig en tugga. Men de ska väl också har jul och man kan sätta dit nya äpplen. Här ser du exempel på en juldekoration med just de äpplena. HÄR finns beskrivning på hur du gör den. Nu undrar du vilket äpple jag menar. Jo, Ingrid Marie! – och många fler med mig gillar det också.

Äpplet är gott på alla sätt. Till jul brukar vi göra hemgjord rödbetssallad och där får Ingrid Marie också vara med precis som i den stora fruktsallad vi gör till Ris a la Malta, som räcker  flera dagar. HÄR bjuder jag på ett enkelt läckert efterrättsrecept med äpple. Jag satsar på att få egna Ingrid Marie och har ympat sorten på en härdig grundstam (=rotsystem) som ska göra att sorten klarar sig här fast den inte gör det i vanliga fall. Hoppas att det stämmer och att den lilla plantan klarar vintern, sedan ska den få stå på bästa plats i trädgården.

Ingrid Marie-äpplen

Ingrid Marie blev valt till Månadens äpple i tidningen Land som berättar att äpplet uppkom av en kärnsådd i ett hallonland i Danmark. Sedan har sorten tagits till vara genom ympning så nu kan alla som vill frossa i det goda juläpplet. En äpplekärna som gror blir alltid en ny sort med nya gener, men mycket sällan blir det en bra sort. Ofta blir det suräpplen, eller som man sa förr – grisäpplen, för de blev grismat. Men nog kan du testa att så några äppelkärnor och se vad det blir! Det ångermanländska Förlovningsäpplet kom till så att ett par i Skog, Ångermanland, för länge sedan köpte ett äpple på förlovningsdagen och planterade kärnorna i en blomkruka som stod på bordet där de satt och åt var sin halva av äpplet. Och nu är sorten allmänt spridd. Vem vet, kanske du blir känd för din äppelsort!

Tävlingen om boken Kryddväxter har avslutats i kväll och jag kommer att dra vinnaren. Redan imorgon kommer en ny tävling om den nyaste beskärningsboken. Bra att ha om du vill ta hand om dina äppelträd! Och till veckan blir det fler tävlingar!