Att spara dahlior över vintern är inte svårt. Tar lite tid att gräva upp och lagra men ger mycket tillbaka, då det blir desto fler, eftersom knölarna oftast går att dela. I år väntade frosten till mitten av oktober så jag har nyligen grävt upp de sista. Ja, en del gräver jag inte upp, för att få plats med några nya sorter nästa år.

Så här gör jag:

• Jag klipper ner stjälkarna så det blir 1 dm stumpar kvar – bra som “handtag”.
• Märkningen är viktig, det gör jag enkelt med en bit frystejp som jag drar runt en stjälkstump. Den sitter väldigt bra, oftast är tejpen kvar från förra året till och med. Enklast är att först skriva direkt på rullen med en vattenfast tuschpenna, och riva av bit för bit. Om jag inte märker före uppgrävning gäller det att märka fort. Det är så lätt att blanda ihop sorterna.
• Sedan gräver jag upp med en kraftig grep. Sticker först rakt ner runt om, en bit utanför, bänder sedan upp knölen med grepen.
• Så spolar jag med vattenslangen bort så mycket jord det går.
• Nu måste knölen ligga och torka, ute om det är varmt, fint väder eller inne i ex garaget. Obs! De tål INGEN kyla! Liksom med potatis behöver de ligga ett tag för att få tjockare skal. Skulle det blivit någon skada vid uppgrävningen behöver den också torka.
• När knölarna är helt torra, efter ca 1 vecka inomhus, så lägger jag dem i hinkar och baljor, och fyller på sand, den sorten jag odlar i, grovlek 0-8 mm.
• Hinkarna ställer jag in i matkällaren och där får allt stå i godan ro. Eventuellt en vattenskvätt någon gång under vintern. Helt kruttorr ska sanden inte vara.

Jag planterade 50-talet knölar i våras, så jag har många att ta reda på. Ger också bort en del till den som gräver själv. Som du ser är det stora dahliaknölar, många kilo att bära in. Vore det potatis hade man mat länge. Men faktiskt togs dahlian till Sverige först, för att man tänkte ha den som mat. Vi har provat att tillaga och äta, men inget man längtar efter…

Med det sagt, så lyckas folk att spara sina dahlior med andra metoder. Jag vet en som bara stoppar dem i kassar och ställer i ett frostfritt garage. Man får helt enkelt anpassa sig efter hur utrymmet är. Varmt, torrt, svalt eller fuktigt. Svalt är förstås bäst. Här kan du se mer hur jag gör: Så enkelt vinterförvarar jag dahlior.

Någon gång i mars tar jag fram hinkarna och ställer i källarvåningen, vattnar ev pyttelite i hinkarna, så kommer knölarna igång lite innan jag har tid att plantera i för fördrivning i krukor. Då brukar jag passa på att dela. På varje delning måste finnas en tillväxtpunkt eller öga, som man kallar det. Ser ut som en liten grön knopp. Vid delning blir det förstås så att man måste skära rakt igenom knölen. Då ska snittytorna ligga och torka för att inte ruttna sedan i krukan. Före plantering brukar jag också klippa bort alla tunna rötter, de har torkat och kommer inte att växa utan det blir nya sugrötter istället. Jag läste just på https://www.svenskdahlia.se/ att det är bra att klippa bort smårötterna redan före lagringen, så nu ska jag testa det.

Tro nu inte att jag bara vill ha vita dahlior, nej färgstarka gillar jag, så dessa blir kvar m fl. Inför nästa sommar ska jag också skaffa de koppar – och aprikosfärgade bolldahliorna som blivit så populära.

Jag har inte bloggat på länge, så nu är det mycket som väntar. Det har kommit önskemål om tips på användning av aronia, chili och havtorn, så det kan du förvänta dig! Bloggen har varit under omgörning men nu ska allt funka. Tiden har också gått till att ta vara på massor av frukt, bär och grönsaker, men nu känns det kul att vara igång här igen!