Kategori: Träd och buskar

Hur ska växterna kunna klara vintern? Del 4

Den Av Monica Söderströmi Odla i kallt klimat, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN

Mycket av det som påverkar hur växterna ska klara vintern kan vi bara åtgärda sommartid. Så då får vi tänka framåt några månader! Till exempel är planteringen superviktig. Många gånger köper man med sig ett antal säckar plantjord från handelsträdgården och känner sig duktig när man kostat på köpejord. Men den torvmull som säckarna oftast innehåller, håller fukten för bra på hösten, då växterna behöver stå torrt för att avmogna och förvedas. Om det kan du läsa mer HÄR i del 1. Bättre då att förbättra sin befintliga jord med komposterad kogödsel (köpt på säck eller från bonden) eller annan stallgödsel. Bra också med inblandning av barkmull och egen kompost – det är mumma för markens organismer!

Ghislaine de Féligonde 1916 Moschata
Ghislaine de Féligonde 1916 Moschata

 

Ju kallare klimat och ju känsligare växter, desto mer väldränerat bör de stå. Ett enkelt sätt att kolla dräneringen är att när du grävt gropen häller du i 10 l vatten och kollar att det rinner bort på en timme. Då är det okej. I somras besökte jag en rosenträdgård i zon 5 för att fota för en artikel. Där kan man se den underbara rosen på bilden ovan. I trädgården trivs hundratals olika rosor, och massor av sådana som inte brukar klara sig i våra trakter. Orsaken till det lyckade resultatet är den perfekta dräneringen, ja, och gröna fingrar förstås! Det kan knappast ens bli tjäle där, då en stor del av tomten är uppfylld av sprängsten och ovanpå det ett tunt lager matjord. Tomtens nederdel ligger 1,5 m ovanför gatan och avslutas med en stödmur. Här blir sannerligen inget vatten stående! HÄR och HÄR kan du läsa mer om att skydda rosorna på vintern.

Upphöjd plantering
Upphöjd plantering

Att göra en upphöjd plantering är ett enkelt sätt att ordna bra dränering för den som inte bor på ett stenröse. Det ger även andra fördelar som jag ska ta upp en annan gång. Här har jag grävt upp grästorven och lagt den upp och ner i en cirkel längst ut på den rundel jag vill ha. 1,5-2 m kan vara bra för ett träd. För att få upp höjden har jag skaffat riktig matjord – markjord som är förbättrad med något av det jag nämnde tidigare. 2 dm ovan marknivån är bra. Trädet planteras förstås med jordklumpens överdel i höjd som den upphöjda planteringsytan. Ännu bättre är att göra en större upphöjd planteringsyta, där det ryms både perenner, buskar och träd. Med det här sättet behöver man inte heller gräva så djupt, 3 dm räcker. Är underlaget i botten kompakt är det bra att luckra genom att sticka ner en grep och rucka. Både i botten och på sidorna. En kund på BillaBlom hade hittat på webben att man skulle gräva 80 cm djupt. som tur var hade hon inte hunnit ända ner till botten innan jag avrådde.   Om man har lerjord och gräver en djup grop, blir det en perfekt pool när regnet rinner dit, bara det att få trädgårdsväxter gillar att bada!

HÄR kan du läsa mer om hur du planterar ett äppelträd.

Fler avsnitt kommer med mera tips.

Hur ska växterna klara vintern? Del 3

Den Av Monica Söderströmi Odla i kallt klimat, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

Min serie fortsätter, och man kan undra hur växterna ska klara sig när vi själva knappt gör det! Förra helgen hade vattnet i sommarstugan frusit, troligen under huset. Även på bygdegården där jag är vaktmästare frös det. På jobbet fick vi upp ledningen fort, och denna helg skulle vi ta tag i problemet i sommarstugan. Och när vi kom hit var det bara 2 plusgrader inomhus för luftvärmepumpen hade isat igen och stannat. Risk för att även vattenledningarna i huset frusit alltså! Så det blev aktion med hårtorkar och kupévärmare. Och tur att vi har en rejäl täljstenskamin. Utifrån såg det mysigt ut tidigare idag, men skenet bedrar – först nu ikväll klockan 8, har värmen kommit upp till 20 grader.

Stugan lyser på vintern

Luftig snö är den bästa isoleringen, lika bra som sågspån, så jag har börjat att skotta in i rabatterna. I buskaget syns tydligt en orsak till att man inte ska klippa ner vare sig buskar eller perenner på hösten. Kvistar och blad samlar på sig snö och så blir det bättre isolering. Dessa ölandstok skulle klarat sig lika bra men det finns ju känsliga växter. Och roligare. Några tokar står kvar på dispens – när vi köpte detta ställe för mer än 20 år sedan, fanns massor av dessa tråkiga buskar. Ja, jag vet att det finns nyare trevligare sorter av denna buske, vit, rosa och orange. Men så finns ju ännu fler arter av spännande buskar som jag hellre väljer.

Buskar med snö som skydd

Lignoser, alltså vedartade växter, som träd och buskar, är som härdigast i just januari. Under hösten har de trappat ner, slutat växa, tappat bladen och förvedats. Under en lång, torr höst hinner de med den processen, därför kan nog denna vinter gå bra om inte våren kommer tidigt för att sedan vända i dörren. Hos en del har det börjat växa igen av höstens värme, men större delen av Sverige har i alla fall fått snö. Läs gärna del 1 och 2 i ämnet, det kan du få fram i sökrutan uppe till höger. Dagens seriedel skulle handla om hur man planterar för att växterna ska klara vintern, men det skjuter jag  fram till nästa del. Jag avslutar istället med en vintervy över Ullångersfjärden. Ser du bryggan? Tänk när det är sommar och man får sitta där!

Vinterutsikt Ullångersfjärden

Hur ska växterna klara vintern? Del 2

Den Av Monica Söderströmi Odla i kallt klimat, Träd och buskar, TRÄDGÅRDEN2 kommentarer

Ute har vintern kommit på riktigt. Inne lyser den sista adventsstjärnan i fönstret innan all jul städas ut. Nu vill man se ljuset och tänka framåt. Faktiskt finns det sådant som kan göras i trädgården just nu. Jag brukar säga, att när ljusslingorna plockas ner från trädgårdens barrväxter, då ska juteväven på. Lätt att komma ihåg just då.

Vintervitt under stjärnan (1)

Just de vintergröna växterna kan ta mycket stryk av vintern om de inte skyddas för solen. När solen börjar lysa vaknar barren till (precis som vi) och transpirerar – dunstar vätska – som inte går att ersätta då marken är frusen runt rötterna. Ja vi transpirerar väl också ibland. På gymmet och när det blir dags att gräva ute i trädgården! Fast för oss är det nyttigt! Stora barrväxter som når ner med sina djupa rötter klarar sig. När de är för stora att nå upp för att skydda brukar de klara sig. Den vanliga sockertoppsgranen kan vara väldigt känslig, på grund av att granar naturligt har så grunda rötter. Leonado da Vinci

Lövfällande buskar och träd klarar sig, men mindre härdiga rosor kan faktiskt dö av solen, på grund av att de börjar så smått att växa under varma dagar och de spirande skotten fryser bort under den kallare natten. Därför är juteväven bra, som skydd både mot värme och kyla. Granris kan tappa barren men är ett bra komplement så att väven ligger kvar. Den underbara rosen ´Leonardo da Vinci´, på bilden, klarade jag inte mer än en sommar, men planteringen är oerhört viktig för övervintringen, så jag ska göra nya försök. Jag har blivit sugen på en massa rosor, så nu ska jag planera för en bättre start. I serien om hur växterna ska klara vintern berättar jag mer i del 3 som kommer framöver. HÄR kan du läsa del 1.

Hos BillaBlom finns juteväv i lämpliga bitar. Hör av dig om du vill köpa, annars funkar det bra med en uppklippt jutesäck.