Hur ska växterna klara vintern? Del 2

Ute har vintern kommit på riktigt. Inne lyser den sista adventsstjärnan i fönstret innan all jul städas ut. Nu vill man se ljuset och tänka framåt. Faktiskt finns det sådant som kan göras i trädgården just nu. Jag brukar säga, att när ljusslingorna plockas ner från trädgårdens barrväxter, då ska juteväven på. Lätt att komma ihåg just då.

Vintervitt under stjärnan (1)

Just de vintergröna växterna kan ta mycket stryk av vintern om de inte skyddas för solen. När solen börjar lysa vaknar barren till (precis som vi) och transpirerar – dunstar vätska – som inte går att ersätta då marken är frusen runt rötterna. Ja vi transpirerar väl också ibland. På gymmet och när det blir dags att gräva ute i trädgården! Fast för oss är det nyttigt! Stora barrväxter som når ner med sina djupa rötter klarar sig. När de är för stora att nå upp för att skydda brukar de klara sig. Den vanliga sockertoppsgranen kan vara väldigt känslig, på grund av att granar naturligt har så grunda rötter. Leonado da Vinci

Lövfällande buskar och träd klarar sig, men mindre härdiga rosor kan faktiskt dö av solen, på grund av att de börjar så smått att växa under varma dagar och de spirande skotten fryser bort under den kallare natten. Därför är juteväven bra, som skydd både mot värme och kyla. Granris kan tappa barren men är ett bra komplement så att väven ligger kvar. Den underbara rosen ´Leonardo da Vinci´, på bilden, klarade jag inte mer än en sommar, men planteringen är oerhört viktig för övervintringen, så jag ska göra nya försök. Jag har blivit sugen på en massa rosor, så nu ska jag planera för en bättre start. I serien om hur växterna ska klara vintern berättar jag mer i del 3 som kommer framöver. HÄR kan du läsa del 1.

Hos BillaBlom finns juteväv i lämpliga bitar. Hör av dig om du vill köpa, annars funkar det bra med en uppklippt jutesäck.

 

Planterat fina buskar idag!

Vi var en tur till sommarstugan, egentligen för att vintra upp, men jag passade på att plantera buskar. Jag brukar alltid säga att man kan plantera så länge det går att gräva. Och än är det ingen tjäle, bara en svag isskorpa i ytan. Rötterna är alltid känsligast för kylan, så det är bättre att gräva ner än att låta buskarna stå och vänta till våren. Dessutom får de en rivstart så fort det blir en aning varmt. Mycket tidigare än om jag skulle vänta tills det går att gräva på våren. Buskarna kommer att hinna rota sig lite före sommartorkan, så därför kan ibland höstplantering faktiskt vara bättre. Två riktigt fina buskar kommer det att bli.

Kurilerkörsbär (1)

Kurilerkörsbär, Prunus nipponica var. kurilensis ´Ruby´ blommar rosa på bar kvist. Ska vara härdig här, jag vet att den klarar sig bra till och med i Piteå. Och jag har förstås gjort en lite upphöjd plantering som blir varmare och ger bättre härdighet. Rosa vårblomning säger man inte nej till. Den andra busken är en kopparhäggmispel, Amelanchier laevis, av sorten ´Ballerina´ som lär ha de godaste och sötaste bären av alla häggmisplar. Extra stora bär också. Härdig till zon 5. Så det är klart att den vill jag ha. Sedan tidigare har jag den extra härdiga ´Thiessen´vars fina bär jag gillar. HÄR finns bild på den.´Ballerina´blir ganska hög, 4-6 meter, så antingen får jag beskära ofta, eller så plocka från stege. Men dit dröjer det några år…

Buskplantering i november

Bevisat att svensk frukt är bra!

En vuxen får i sig mer än 7 gånger så mycket bekämpningsmedel av importerad frukt och grönt än om man äter svenskt. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Överhuvudtaget är de svenska värdena väldigt låga och forskaren Katarina Beckman säger i Tidningen Land att vi har ett jordbruk som är renare och bättre än vi tror. Det gällde konventionellt odlat, men ekologiskt odlat, både svenskt och importerat får förstås ännu lägre värden, så låga värden att det är försumbart. Men summa summarum är både svenskt och ekologiskt bra. Om man sedan tänker på hur bra idén är, att frakta äpplen över halva jordklotet, så tycker jag att svenskodlat konventionellt är bättre än importerat ekologiskt. Dessutom vill vi väl vara självförsörjande och ha öppna odlade fält istället för skog överallt! Och jämfört med andra länder har vi i Skandinavien ren luft, vatten och jord. Jag tänker på de stora odlingarna jag såg längs alla highways i Californien. Den jorden måtte innehålla mycket elände från alla avgaser förutom allt som sätter sig på frukt och bär.

Svenska äpplen är bäst

Med ny lagringsteknik kan vi äta svenska äpplen större delen av året. Själv har jag hamstrat Aroma och Ingrid Marie nu när de är billiga och jag kan lagra frukten i matkällaren minst året ut. Av de lagringsdugliga sorterna fick vi mycket få egna äpplen i år, liksom alla andra. Inget importerat äpple smakar så gott som de svenska heller. Ju närmare polcirkeln det växer, ju mer antioxianter blir det och smaken förbättras av långsam mognad under svala nätter. Vilket förstås betyder att ju längre norrut – desto godare frukt och bär!