Planterat fina buskar idag!

Vi var en tur till sommarstugan, egentligen för att vintra upp, men jag passade på att plantera buskar. Jag brukar alltid säga att man kan plantera så länge det går att gräva. Och än är det ingen tjäle, bara en svag isskorpa i ytan. Rötterna är alltid känsligast för kylan, så det är bättre att gräva ner än att låta buskarna stå och vänta till våren. Dessutom får de en rivstart så fort det blir en aning varmt. Mycket tidigare än om jag skulle vänta tills det går att gräva på våren. Buskarna kommer att hinna rota sig lite före sommartorkan, så därför kan ibland höstplantering faktiskt vara bättre. Två riktigt fina buskar kommer det att bli.

Kurilerkörsbär (1)

Kurilerkörsbär, Prunus nipponica var. kurilensis ´Ruby´ blommar rosa på bar kvist. Ska vara härdig här, jag vet att den klarar sig bra till och med i Piteå. Och jag har förstås gjort en lite upphöjd plantering som blir varmare och ger bättre härdighet. Rosa vårblomning säger man inte nej till. Den andra busken är en kopparhäggmispel, Amelanchier laevis, av sorten ´Ballerina´ som lär ha de godaste och sötaste bären av alla häggmisplar. Extra stora bär också. Härdig till zon 5. Så det är klart att den vill jag ha. Sedan tidigare har jag den extra härdiga ´Thiessen´vars fina bär jag gillar. HÄR finns bild på den.´Ballerina´blir ganska hög, 4-6 meter, så antingen får jag beskära ofta, eller så plocka från stege. Men dit dröjer det några år…

Buskplantering i november

Bevisat att svensk frukt är bra!

En vuxen får i sig mer än 7 gånger så mycket bekämpningsmedel av importerad frukt och grönt än om man äter svenskt. Det visar en ny studie vid Karolinska institutet och Stockholms universitet. Överhuvudtaget är de svenska värdena väldigt låga och forskaren Katarina Beckman säger i Tidningen Land att vi har ett jordbruk som är renare och bättre än vi tror. Det gällde konventionellt odlat, men ekologiskt odlat, både svenskt och importerat får förstås ännu lägre värden, så låga värden att det är försumbart. Men summa summarum är både svenskt och ekologiskt bra. Om man sedan tänker på hur bra idén är, att frakta äpplen över halva jordklotet, så tycker jag att svenskodlat konventionellt är bättre än importerat ekologiskt. Dessutom vill vi väl vara självförsörjande och ha öppna odlade fält istället för skog överallt! Och jämfört med andra länder har vi i Skandinavien ren luft, vatten och jord. Jag tänker på de stora odlingarna jag såg längs alla highways i Californien. Den jorden måtte innehålla mycket elände från alla avgaser förutom allt som sätter sig på frukt och bär.

Svenska äpplen är bäst

Med ny lagringsteknik kan vi äta svenska äpplen större delen av året. Själv har jag hamstrat Aroma och Ingrid Marie nu när de är billiga och jag kan lagra frukten i matkällaren minst året ut. Av de lagringsdugliga sorterna fick vi mycket få egna äpplen i år, liksom alla andra. Inget importerat äpple smakar så gott som de svenska heller. Ju närmare polcirkeln det växer, ju mer antioxianter blir det och smaken förbättras av långsam mognad under svala nätter. Vilket förstås betyder att ju längre norrut – desto godare frukt och bär!

Berberis med färg

Höstens färger gör en så glad. Tur det när kvällarna är mörka och kylan kommer krypande. En gulbladig berberisbuske som brukar vara omtyckt när vi visar trädgården är ännu snyggare nu än på sommaren då den är enfärgat limegul. Nu skiftar den i många färger. Passar också bra ihop med den gråsilvriga japanska malörten, Artemisia schmidtiana ´Nana´ som kantar rabatten. Sortnamnet till berberisbusken har jag tappat, men det blir till att leta fram, då några har beställt den inför nästa år.

Gulbladig berberis (1)

De berberishäckar som fanns förr var inte omtyckta. Vansinnigt taggiga men ett effektivt stopp för barn och djur förstås. Du har kanske hört skrönan om han som ramlade ut genom ett fönster och landade i en berberishäck. I flera år vandrade taggarna runt i kroppen och kom ut genom huden! Men en enstaka buske i rabatten blir inte några problem, jag har inte stuckit mig på busken. Sedan rensar jag förstås inte mycket ogräs där jag odlar i sand och gräsklipp, men slipper man bara krypa in och rensa i en häck så ska det gå bra. Berberis finns i många nya varianter, den rödrosaflammiga ´Rose Glow´ har jag haft i många år och den är fin hela växtsäsongen precis som den gulbladiga. Alla buskarna har bär nu på hösten, som är ätliga. Hur de smakar och vad man använder dem till vet jag inte. Någon av er läsare vet säkert, så tipsa gärna!

Gulbladig berberis (2)