Härliga vinterblommor

Tur att det finns orkidéer, så man inte får blomsterabstinens under vintern. Nästan alla mina orkidéer kommer nu med nya stjälkar och knoppar, så lagom till jul kommer det att vara fint. Vandaorkidén som jag är så rädd om – ja den är dyr att köpa  – blommar nu igen. Oftast är den som bäst just till jul, men i fjol blommade den bara på sommaren så jag inte var hemma. I år fick den också för sig att blomma den tiden så jag tog med den till sommarstugan. Fast det är nu jag vill ha blommorna, sommartid finns det nog utomhus. Och nu var den så snäll att komma igen!

Vandaorkidé

Fast Vandan blommar redan nu är den fin till jul också. Man räknar med att en enskild orkidéklocka står sig i hela åtta veckor. Tala om prisvärt och långlivat! Brudorkidéerna blommar mer kontinuerligt, när en stjälk vissnat börjar de om från början ganska snart igen. Jag har lysrörsbelysning på alla orkidéer men ändå händer det att knoppar gulnar. Kanske för att jag vrider på plantorna för att stjälkarna ska växa rakare. Klart man ska binda upp dem. Ofta är jag för sent igång med det, och typiskt lyckas jag varje gång bryta av något av de sköra skotten.
Brudorkidé

I närbild ser man ett underverk, och Vandan ser riktigt kul ut , mest som en liten gubbe med hjälm som gör ett fallskärmshopp!

Vanda orkidé närbild

Orkidéer är väldigt lättskötta, ävan Vandan faktiskt, och eftersom de lever så länge är de egentligen billiga. Om skötseln har jag skrivit en hel del inlägg som du hittar om du skriver in orkidé i sökrutan uppe till höger.

Hur ska växterna klara vintern? Del 1

Efter denna dåliga sommar frågar jag mig hur lignoserna, vedartade buskar och träd, ska kunna klara vintern. Inte bara en kall sommar har det varit, utan allt regn har sköljt bort mycket näring. Till exempel behövs tillräcklig mängd av kalium, som fungerar som glykol i växtcellerna och sänker fryspunkten. I en näringsrik jord brukar det finnas tillräckligt med kalium men för säkerhets skull slänger jag varje år i augusti, på lite höstgödsel (som bl a innehåller kalium). I år torde det ha varit till god nytta. En torr höst är bra, för då stannar växterna upp och förvedas istället för att skjuta nya gröna skott som är ömtåliga för kyla. Så årets relativt torra förhöst kan rädda mycket. Att det regnar nu gör inte lika mycket för nu har löven redan trillat av. Fina höstfärger är också lättare att få i en väldränerad jord, och det vill vi ju ha. Bland de finaste höstfärgerna man kan se har dessa ullungrönnar som växer vid hamnen i Örnsköldsvik. De har en sådan färg som man blir glad av. Elite Hotell i bakgrunden vars utseende blev dissat av folk i början är snyggt tillsammans med träden ändå. Bilden är tagen redan 23 e oktober, så nu är alla vackra löv borta. Vill du veta mer om rönnarna så skriv in i sökrutan längst upp på bloggen.

Ullungrönn vid hamnen

En man bad om råd för sina kopparhäggmisplar som aldrig fick de där fina höstfärgerna han var ute efter. Jag frågade vilken jord de växte i. Jo, han hade köpt massor av fin P-jord på säck och öst ner i groparna, det bästa han kunde finna! Dyrt blev det också. Men P-jord och liknande är bra till krukplanteringar men inte för fleråriga växter. Som nästan allt annat du köper på säck är det mest torv i säcken. Torven blir väldigt blöt och svampig av höstregnen och håller kvar fukten, vilket betyder att busken fortsätter att växa långt in på hösten. Och höstfärgen uteblir och busken är inte beredd på kylan. Samma kan det bli i en tung och blöt lerjord. Just därför är det bra att odla enligt Åkerstedts metod, med sand och gräsklipp. Och fina höstfärger är ett hälsotecken! Vill du läsa mer om sand och gräsklipp –  skriv in som sökord i rutan uppe till höger.

Höstfärger har också att göra med temperaturskillnader men det tar vi en annan gång. Det kommer fler inlägg om att rusta växterna för vintern kommer. Vi ses!

Favoritgrönsaken just nu! Nyttigare än spenat!

Jag tog med några stånd av min favorit svartkål från Nordingrå igår. Efter den kalla natten var de riktigt stelfrusna men klarar sig ändå, man kan till och med plocka när snön har kommit. En idealisk grönsak speciellt för oss i  norrr. Inte behöver man köpa isbergssallad från Spanien, inte. ´Nero di Toscana´ heter sorten. Enda krånglet med odlingen är att man sommartid måste ha fiberduk över för att hindra insektsangrepp, men nu när det har blivit kallt är det inte risk för några kryp på bladen heller.

svartkål

Svartkålen kallas ibland palmkål och är egentligen en grönkålsort. Inte nog med att den är god och lättodlad utan den måste vara en av de nyttigaste grönsakerna. I ett nummer av tidningen Odlaren(bra tidning) läser jag att grönkålen innehåller fyra gånger så mycket betakaroten som spenat och mer av flera vitaminer. Desutom innehåller den mycket protein och ger dubbelt så mycket omega-3-fetter som omega-6, vilket det är få växter som gör. Och konstigt nog mera kalcium per viktenhet än mjölk! Och kål sägs ju motverka cancer. Omman dessutom dricker den nyttiga ekomjölken måste det bli rena dunderkuren! Läs HÄR om varför ekomjölk är extra nyttig. Av svartkålen kan man göra mycket gott. Recept kommer framöver på en god sallad, som min gamla moster, inbiten hälsokostare, brukade göra. Men så länge kan du kolla in mitt recept på grönkålspaj a´ la LCHF HÄR. En av de godaste pajerna jag smakat, och mannen tycker likadant. Passar till veckans vegetariska middag.