Vår mitt i vintern

Den Av Monica Söderströmi FINT INNE, Snittblommor

Hittade så fina videkissar. Ja inte ute, på Coop var det. Mycket finare än de vanliga i butikerna, lite svagt gulgröna, den färgen som jag är så svag för. När jag band buketten fick tulpanerna komma jag lägre ner för de kommer på någon dag ha vuxit ikapp rosorna. Rosor ska ställas i varmt vatten och tulpanerna i kallt, så de trivs egentligen inte riktigt ihop. Jag satte allt i varmt vatten så rosorna säkert drar vatten. För tulpanerna betyder det att de får lite kortare livslängd, men de klarar det. De är dubbla så de ser fina ut under längre tid när de slår ut, så det blir okej ändå. Kissarna är väldigt hållbara så de tänker jag återanvända i nästa bukett.

Till sommarn måste jag plantera en bra Salix som får fina kissar, så jag kan ta så mycket jag vill. Det går också att plocka  sälgsly i nåt dike, fast de kissarna blir ju inte så stora. Forsythia, lärk och körsbär från trädgården är andra fina drivkvistar.

Så här gör du med drivkvistar:

Istället för att bryta – klipp av tätt intill en förgrening (sly behöver du förstås inte pjoska med!)

Skrapa bort barken på nedersta decimetern, och gör ett nytt snett snitt med kniv. Är kvisten tjock – gör ett snett snitt med vass sekatör.

Ställ kvistarna i 40-50-gradigt djupt vatten med näringsmedel i. Typ den lilla påse pulver som brukar följa med buketter.

Duscha kvistarna några gånger om dan, eller ställ dem några dagar i ett svalt utrymme med en plastpåse över ( då behöver du inte upprepa duschningen). När knopparna börjar svälla är det bara att ta in kvistarna i rumsvärme och n j u t a!

Jag gillar inte pelargoner

Den Av Monica Söderströmi FINT INNE, Krukväxter

Jag gillar inte pelargoner… eller, jo kanske. Eller är det de som inte gillar mig? Jag har inte så bra soliga söderfönster som de vill ha, och så gillar de inte att jag vattnar för mycket. Och de känns ju så gammalmodiga.

Fast nu finns det ju så roliga sorter, t ex tulpanpelargon, änglapelargon och äggskalspelargon. Och den där vitrosa rosenpelargonen med lite ljusgrönt i mitten var ju för söt förra sommarn. Så många kronblad att varje delblomma i blombollen såg ut som en miniros. Idag har jag gett mina plantor från i fjol ny jord och passar på att sätta några sticklingar, de är ju så lätta att rota. Men… vad ska jag ha dem till, jag som inte gillar pelargoner?!

 

 

 

 

 

 

Gör så här:

Skär av sticklingen direkt under ett bladfäste.

Ta bort alla blad utom 2-3 stycken i toppen.

 

Sätt i fuktig såjord i små krukor, nära krukkanten, och vattna lite till så att jorden sluter tätt kring stjälken.

Dra över en plastpåse med några lufthål och ställ på varm plats, men inte i solen.

Om sticklingen får stå i ett glas vatten bildar den fort rötter, men det är en onödig omväg, den kommer igång fortast med plantering direkt i jord. När plantan är ca 15 cm ska den toppas och få lite större kruka allt efter som den växer. För stor kruka kan göra att pelargonen bara växer vegetativt med massor av blad, istället för att blomma.

 

 

 

Stoppa rådjuren

Den Av Monica Söderströmi TRÄDGÅRDEN

Den här tiden på året brukar rådjuren komma på att det finns godsaker i trädgården. De måste ha haft en svår vinter med den djupa snön, men jag vill helst inte att de rör min trädgård i alla fall. Om de får fältet fritt brukar man kunna se spår av en vandring runt varje fruktträd, speciellt äppleknoppar verka vara eftersökta. Rådjuren gör fina små snitt men fruktskörden blir förstås liten. Har man oturen att få en älg i trädgården, vilket inte är alltför ovanligt så här på vischan, då blir äppelträden riktigt misshandlade med avbrutna grenar. Där hjälper nog bara älgjägarn…

Det recept som du får nedan fungerar bra mot rådjuren hos mig, men jag vet att de som bor i tätort har svårare att skrämma dem. Här har ju vi närheten till skogen med annan mat- dock inte lika god som äppleknoppar.

Blanda

10 l vatten

1 kg blodmjöl (ett pulvriserat gödselmedel som du kan köpa i trädgårdsbutiker ex hos BillaBlom )

1,5 dl ammoniak ( finns i färghandeln)

Detta luktar pest och pina, ja, ond bråd död, gissar jag att rådjuren tänker. Överbliven blandning går att spara under lock.

Lägg ner oasis i den illaluktande soppan. Låt ligga tills de sugit åt sig och sjunkit. Tryck inte ner dem i vätskan, då suger de inte in lika bra. Trä en grov ståltråd upp genom  genom oasisen och gör undertill en platt ögla av tråden som stöd. För att regn och snö inte ska skölja ur lukten, behövs ett tak. Borra ett hål mitt i en plåtbit som är betydligt större än oasisen. Böj plåten och trä den på ståltråden uppepå oasisen och böj tråden längst upp till en krok för upphängning i trädet. Har du ingen plåt kan ett plastlock från en glassburk duga. När lukten gått ur behöver oasisen doppas i soppan igen.

Har oasisen torkat helt kan den inte dra vätska igen, då kan du behöva ta ny. Oasis jag haft i blomsterdekorationer brukar jag spara i en tät plastkasse så den inte torkar, då har jag att ta i rådjurstider.