Med blomma som en spetsduk

Sedan jag såg snittblomman Ammi visnaga, tandpetarsilja,  eller om det var Ammi majus, slöjsilja – de är rätt lika, har jag sökt frö. Nu är tandpetarsiljan hittad hos Thompson and Morgan och sådd inomhus så att det säkert ska bli sådana i trädgården denna sommar. Med sina vita spetslika blomflockar med lite grönt i liknar den hundkäx. Blir jättefin som utfyllnad i skira sommarbuketter.

Ammi visnaga tandpetarsilja (2)
Ammi visnaga

Bladverket är dillikt och den ser lite vek ut, och är ofta krokig, men står ändå länge som snittblomma. Jag tycker det krokiga ger den där vildblommekänslan som passar i sommarbuketter. Den är släkt med dill och morot, men även den goda kryddväxten spansk körvel som den är rätt lik. HÄR kan du läsa om den.

En ensam krokig tandpetarsilja i vas blir fint i badrummet
En ensam krokig tandpetarsilja i vas blir fint i badrummet

När jag tänker efter så var det nog torkad tandpetarsilja som en försäljare trugade på oss när vi för många år sedan var i Marocko. Han sa att den var bra att peta tänderna med och så var den någon sorts medicinalväxt. Har för mig att han också sålde på oss något som var bra mot snarkning. Vi åkte också hem med påsar med pepparmynta och smårosor som blev gott te. Vi blev liksom tvungna att köpa sedan han bjudit på sådant te. Tandpetarsiljan kommer dock att få sin plats i vasen oavsett vad den kan bjuda på för nyttigheter.

Ammi visnaga är fin utfyllnad i buketter
Ammi visnaga är fin utfyllnad i buketter

Dags att ta in drivkvistar för påskbordet

Många träd och buskar ger fina drivkvistar. Idag plockade jag in forsythia, äpple och körsbär. Dessutom ska jag testa några kvistar från linden. Tänk om jag skulle få doftande lindblom till påsk! HÄR kan du läsa om hur du gör för att få kvistarna att slå ut. Här är våren tidig så kvistarna slår säkert ut lätt denna gång då de redan är i startgroparna för att slå ut i trädgården. Är det någon av er läsare från “södern” som redan har blommande forsythia utomhus?

Ta in drivkvistar till påsk

Kvistar från brudspirea blir jättesöta i buketter. Först kommer knopparna som små gröna kulor och så småningom pyttesmå vita blommor. Några krokiga svartvinbärskvistar ger en härlig doft och tillför liv och rörelse i buketten.

Lycklig av jord

Att skola plantor tycker jag är avkopplande. Forskning visar till och med att när man stoppar fingrarna i jorden ökar halten av seretonin – lyckohormonet. Det är en jordbakterie som man inandas som påverkar bildandet av seretonin. Ja, tänk bara på den härliga doften av mull när man går på en skogspromenad på våren! Dessutom är ett repetitivt arbete avkopplande för hjärnan. Händerna arbetar och hjärnan vilar.

Skola silversalvia

Idag skolade jag mina silversalviaplantor. HÄR kan du läsa mer om dem. Att vara i naturen eller pyssla med växter ger stimulans, men kräver ingen koncentration. Miljöpsykologerna talar om spontan uppmärksamhet. Man upptäcker att ett frö har grott, ser en nyutslagen blomma eller hör fågelsången och blir fascinerad. Den upplevelsen belastar inte hjärnan utan bidrar istället till återhämtning. Medan jag skolar mina plantor finns tid för tankarna att bearbeta dagens och veckans intryck. Om jag har stressat och inte får tid till den avkopplingen, får jag sota för det på natten, för hjärnan ser till att få den där tiden förr eller senare, och då kan det bli när jag har tänkt att sova.

Att sätta sig vid burken – jag menar TVn, att kolla på Facebook eller att shoppa fyller hela tiden hjärnan med nya intryck som den måste sortera och behandla. Naturen ställer inga krav – därför är den ofta en tillflyktsplats för den som mår dåligt. Trädgården ställer vissa krav på skötsel, men plantorna är inte direkt högljudda och klagar inte på min skötsel. Inte kan de rymma sin kos som djur och inte förtalar de som människor kan göra. Inte konstigt att många trivs så bra i trädgården och naturen!